Dags att de smarta maskinerna används vid politiska beslut.

Rubriker som drar blickarna till sig är guld värda, de blir lästa. Jag fastnade direkt för rubriken till Johan Hakelius krönika i Expressen, som var en fet dagsedel till alla självutnämnda auktoriteter och insnöade fanatiker av alla de slag. Den löd: Folk har gått långt över gränsen till det korkade.

Annika Strandhäll borde ha häcken full med det orättvisor som de hårdare reglerna Försäkringskassan måste följa har skapat, istället ställer hon sig inför tevekameror och pratar om införande av rökförbud på vissa platser. Det är minst sagt korkat, eftersom det är inte vad folk genom sina skatter betalar henne för att göra. Som minister i en regering är hon anställd av folket att efterbästa förmåga utföra folkets önskningar.

Nåja, till saken. De som fortfarande röker är till största delen ungdomar, som pekpinnar från "överheten" redan retat gallfebern på. Man kan förstå varför Socialdemokraterna har så svårt att locka till sig unga väljare, de som företräder partiet visar med all tydlighet att de inte är i takt med tiden. Det är inte acceptabelt som Löfven ofta säger.

De som slutat röka har knappast lyssnat till de budskap som skickats ut om vad rökning kan orsaka, de har gjort det av kostnadsskäl. Enklaste sättet att sluta har varit att övergå till snus, som dessutom är ett billigare och hälsosammare alternativ, än så länge.

För att förtydliga budskapet talas om hur många miljarder rökningen kostar samhället, ingen har varnat för hur mycket vårt politiskt skapade kontrollsamhälle kostar. Svårt för invånarna att få reda på, men troligtvis kostar det lika mycket, men det kan vara , mycket, mycket mer.

Det mest korkade i det hela är att de som tagit på sig rollen som en form av överförmyndare, är utsedda av sina partier att företräda sina väljare. Enkelt uttryckt ska de föra fram sina väljares önskemål och i möjligaste mån se till att de följs.

De unga har växt upp med digitala hjälpmedel, det är de som skulle behövas inom politiken. Det är en helt ny värld vi kommer att få inom några år, med hjälp av högteknologiska hjälpmedel. Det gäller att ha människor som kan hantera allt det nya som behövs, inga retoriker och skickliga debattörer. Verkligheten är på väg att klä av hela det politiska etablissemanget.

Vi äldre är trötta på ständiga förmaningar från personer som i brist på kompetens att lösa de stora problemen, försöker hitta de enklaste lösningarna. Det politiska styrelsesätt vi har uppmuntrar så kallade förtroendevalda att försöka styra invånarna, det gäller att försvåra för invånarna att utöva sin makt. Vad det lett fram till är vad vi nu kan se början på, att invånarna börjat inse att det verkligen är de som har makten att förändra.

Våra politiker tycks inte ha fattat vad uppropet #metoo har betytt för många, nämligen en möjlighet att säga ifrån att nu får det vara nog. De politiska besluten som fattats i vårt land enbart de senaste tio åren, måste ses som ett maktmissbruk. Man kan säga att de politiska företrädarna överskridit sina befogenheter. Besluten har fattats av regeringar utan mandat att göra det.

Jag har lekt med tanken vad det skulle innebära om Socialdemokraterna och Moderaterna  skulle bilda regering. Deras ideologier ligger till stora delar nära varandras och båda vill framstå som arbetarpartier. Så är det ju inte i verkligheten, de politiska besluten har gynnat de rika och straffat de svagaste grupperna av lågavlönade, pensionärer och de som drabbats av allvarliga sjukdomar.

Ett samarbete skulle tvinga båda partierna att omvärdera sina ideologier och se över vad som är bäst för invånarna. Det utbyggda kontrollsystemet som finns kan överlåtas på smarta maskiner, som bara följer givna instruktioner till punkt och pricka. Maskinerna skall naturligtvis programmeras att strikt följa de lagar som finns och därmed begränsa de orättvisor många beslut har skapat.

Den värld vi står inför bli verklighet om några år med robotar och smarta maskiner, kommer att frigöra många människor från deras arbeten. Det handlar inte om det kommer att hända, utan hur snart det blir verklighet. Anledningen till det är att den mänskliga intelligensen kan inte ens jämföras med vad de smarta maskinerna kan uträtta, med maskinernas hjälp kan räknas ut en överlevnadsplan för invånarna. Och det är verkligen en nödvändighet.

Har med intresse följt det ökande utbudet av artiklar som handlar om Medborgarlön/Basinkomst. Debattörer för och emot talar om pengar, vilket enkelt skulle kunna få ett svar om smarta maskiner skulle matas med olika alternativ. De flesta med lite ekonomiskt sunt förnuft inser att den enorma administration vårt land har är ohållbar. En mycket stor del av denna administration skulle kunna tas bort vid införandet av en statlig grundinkomst.

Eftersom kostnaden med dagens sätt att redovisa kostnader inom staten, kommunerna och landstingen kan undanhålla invånarna den verkliga kostnaden, finns ingen möjlighet att kunna se vilka enorma summor det handlar om. De smarta maskinerna skulle kunna göra både en kostnads och konsekvensanalys på kort tid, den skulle också om inmatningen är rätt, göra en korrekt bedömning.

För mig är det av största vikt att när det här blir verklighet, att ingen politisk eller lobbyistisk inblandning får förekomma. Vårt land har helt enkelt inte råd med en massa åsikter, det är fakta som är avgörande för landet och invånarnas överlevnad. Maskinerna finns redan, så det är dags för ett upprop om att de tas i bruk, att övervaka de inkompetenta makthavare vi tvingas ha.

Människors liv ska definitivt inte styras av politiska företrädare.

Nytt år, nya föresatser och förhoppningsvis en förändring av det samhälle som blivit på gränsen till människofientligt. Ja, i alldeles för många fall även trätt över gränsen. Men som invånarna behandlas blir även de makthavande behandlade, det är antagligen vad valet i höst kommer att handla om. 

Frågan är om svenska folket som drabbats av de orättvisor av olika slag, är tillräckligt modigt att bojkotta valet. Vilka politiska representanter som än väljs kommer invånarna inte ens i andra hand, eftersom den egna, statens och de offentliga verksamheternas överlevnad anses viktigare.

Under alla mina levnadsår har jag aldrig tidigare upplevt en tid som den vi nu har, med ett utbrett missnöje med hur våra så kallade förtroendevalda hanterar de kriser som dyker upp på löpande band. Människor som tagit på sig ledarrollen har visat sig överskattat sina förmågor, vilket lett till att det mesta blivit fel.

Blockbildningen har visat sig vara en katastrof, både för landet och de politiska partierna. Med ett större parti på båda sidor som måste ta hjälp av de små, kan det inte bli annat än kohandel om hur politiken ska utformas. Förlorarna är invånarna som blir mer och mer tveksamma om hur länge det här kan hålla. Det är ju invånarna som tvingas städa upp om vårt samhälle faller sönder i småbitar.

Mig veterligen har det inte skrivits så mycket om vårt land i utländska tidningar som det senaste halvåret, Utländska korrespondenter kan från åskådarplats konstatera att det land som sagt sig inte ha någon korruption, visat sig vara lika korrumperat som många andra länder. Det politiska styret inbjuder till vänskapskorruption och maktmissbruk.

Det som kommer att få vårt land på fallrepet är det kontrollsamhälle som byggts upp, det blir till slut så svårhanterligt att ingen klarar av att styra de olika verksamheterna. Tyvärr är det så byråkrati fungerar, det lamslår till och med beslutsprocesser. Det som nu händer inom polisen är följden av just byråkratisering med chefer i flera lager som saknar kompetens att organisera verksamheten.

I diktaturstater tar makthavarna hjälp av militären och polisen, i vårt land används byråkratin för att förtrycka invånarna. Sedan saneringen av landet och bankernas då urusla ekonomier, har makthavarna gömt sig bakom att allt som beslutas är för att bevara vårt välfärdssamhälle och vår så omtalade demokrati. På svenska kan vi inte kalla det annat än rent skitsnack. Det har lett fram till att vi varken har ett välfärdssamhälle eller ett demokratiskt styrt samhälle.

Politik går ut på att få eller behålla makten och så länge som det pågår, bär det bara utför. Vad vi kan se fram emot med nuvarande politiska kamp är regeringsbyten vart fjärde år. Många som en gång röstade på Alliansen för att få bort Göran Persson, har fått kalla fötter i takt med Moderaternas uppgång i opinionsmätningarna.

I och för sig fullt förståeligt eftersom både familjemedlemmar, vänner och bekanta drabbats av de försämrade trygghetsförsäkringarna. Effekten av jobbskatteavdraget märks inte längre på grund av fördyringar men i många fall också dyrare levnadsvanor. Av den anledningen finns en rädsla att vårt land utsätts för ett nytt samhällsexperiment med skattesänkningar på de svaga gruppernas bekostnad. 

Moderaterna visade under regeringstiden att de hade en människosyn som var skrämmande och en av de som stod för helt horribla uttalanden i samband med försämringarna av trygghetsförsäkringar med mera, är nu partiledare.

Min förhoppning är därför att någonting händer ,som gör att våra politiker måste tänka till både en och flera gånger innan de lovar eller ändrar på någonting. På sätt och vis skulle det inte vara mer än rättvist att Alliansen kommer tillbaka och tvingas skrota jobbskatteavdraget på grund av att ekonomin inte tillåter det. Det är ett bidrag vårt land inte har råd med, men är ändå bara en bråkdel av vad landet kommer att tvingas spara in på.

Det många politiker sett som en utopi är att de svaga grupperna skulle kunna bli en maktfaktor, men har de själva sett till att det blivit verklighet. Eftersom fördyringar drabbar alla kommer de skuldtyngda att få allt svårare att få ekonomin att gå ihop. Om ett stort antal tvingas lägga ut sina bostäder till försäljning, startar bankernas mardröm. Man kan förstå att de blivit restriktivare i sina lånebedömningar.

I det läge vi nu hamnat vågar allt färre ta risker och försiktiga invånare är en mardröm för en regering. Dessutom börjar storstäderna bli överfulla och osäkra att leva i, vilket gör att vi kan få se en stor folkomflyttning de närmaste åren. Den tekniska utvecklingen har fört med sig att många kan jobba hemifrån , det behövs inte ett kontor inne i staden att åka till. Även om det inte kan ses som miljövänligt, pekar utvecklingen på att allt fler kommer att få sina beställda varor till dörren, även om de bor på "landet" som storstadsbor säger.

En gång i tiden kallades utflyttningen till landsbygden för Gröna vågen. Kanske är det dags för en ny period av Gröna vågen, eller en form av Flower Power, att folk bryter sig loss från det tvång ett lönearbete innebär. Att de själva försöker ta tag i sin framtid. Förhoppningsvis kanske vi kan få se  småjordbruk växa fram. Till en början som självförsörjning, men att det i förlängningen även ska kunna ge en inkomst. Det handlar ju om hur människor egentligen vill leva, det vill säga livskvalitet.

Det jag skrivit rimmar illa med de politiska visionerna, ändå är det troligare att jag har rätt. Det som kommer att ge mig rätt är den tekniska utvecklingen som kommer att göra sig påmind redan under det här året. Alldeles för många befinner sig på gränsen till utbrändhet och kommer att endera slås ut, eller sluta innan det är för sent. Var och en sig själv närmast är vad som kommer att gälla, det är inte invånarna som ska ta det sociala ansvaret, det är de som utsetts till företrädare för sina väljare.

Charles Morgan skrev en gång: Varje människa har sin egen tillflyktsort, sin oberörda ö, omgiven av själens vatten, där hon kan leva sitt eget liv.

I den inrutade värld vi tvingas leva i, växer undan för undan en frihetslängtan. Börjar människorna drömma sig bort från alla måsten för att istället njuta av livet, kommer det att förändra vårt samhälle. Vi får hoppas att robotar och smarta maskiner tar över så snart som möjligt och ger människorna möjlighet att styra över sina egna liv. Människors liv ska definitivt inte styras av politiska företrädare.