Människors liv ska definitivt inte styras av politiska företrädare.

Nytt år, nya föresatser och förhoppningsvis en förändring av det samhälle som blivit på gränsen till människofientligt. Ja, i alldeles för många fall även trätt över gränsen. Men som invånarna behandlas blir även de makthavande behandlade, det är antagligen vad valet i höst kommer att handla om. 

Frågan är om svenska folket som drabbats av de orättvisor av olika slag, är tillräckligt modigt att bojkotta valet. Vilka politiska representanter som än väljs kommer invånarna inte ens i andra hand, eftersom den egna, statens och de offentliga verksamheternas överlevnad anses viktigare.

Under alla mina levnadsår har jag aldrig tidigare upplevt en tid som den vi nu har, med ett utbrett missnöje med hur våra så kallade förtroendevalda hanterar de kriser som dyker upp på löpande band. Människor som tagit på sig ledarrollen har visat sig överskattat sina förmågor, vilket lett till att det mesta blivit fel.

Blockbildningen har visat sig vara en katastrof, både för landet och de politiska partierna. Med ett större parti på båda sidor som måste ta hjälp av de små, kan det inte bli annat än kohandel om hur politiken ska utformas. Förlorarna är invånarna som blir mer och mer tveksamma om hur länge det här kan hålla. Det är ju invånarna som tvingas städa upp om vårt samhälle faller sönder i småbitar.

Mig veterligen har det inte skrivits så mycket om vårt land i utländska tidningar som det senaste halvåret, Utländska korrespondenter kan från åskådarplats konstatera att det land som sagt sig inte ha någon korruption, visat sig vara lika korrumperat som många andra länder. Det politiska styret inbjuder till vänskapskorruption och maktmissbruk.

Det som kommer att få vårt land på fallrepet är det kontrollsamhälle som byggts upp, det blir till slut så svårhanterligt att ingen klarar av att styra de olika verksamheterna. Tyvärr är det så byråkrati fungerar, det lamslår till och med beslutsprocesser. Det som nu händer inom polisen är följden av just byråkratisering med chefer i flera lager som saknar kompetens att organisera verksamheten.

I diktaturstater tar makthavarna hjälp av militären och polisen, i vårt land används byråkratin för att förtrycka invånarna. Sedan saneringen av landet och bankernas då urusla ekonomier, har makthavarna gömt sig bakom att allt som beslutas är för att bevara vårt välfärdssamhälle och vår så omtalade demokrati. På svenska kan vi inte kalla det annat än rent skitsnack. Det har lett fram till att vi varken har ett välfärdssamhälle eller ett demokratiskt styrt samhälle.

Politik går ut på att få eller behålla makten och så länge som det pågår, bär det bara utför. Vad vi kan se fram emot med nuvarande politiska kamp är regeringsbyten vart fjärde år. Många som en gång röstade på Alliansen för att få bort Göran Persson, har fått kalla fötter i takt med Moderaternas uppgång i opinionsmätningarna.

I och för sig fullt förståeligt eftersom både familjemedlemmar, vänner och bekanta drabbats av de försämrade trygghetsförsäkringarna. Effekten av jobbskatteavdraget märks inte längre på grund av fördyringar men i många fall också dyrare levnadsvanor. Av den anledningen finns en rädsla att vårt land utsätts för ett nytt samhällsexperiment med skattesänkningar på de svaga gruppernas bekostnad. 

Moderaterna visade under regeringstiden att de hade en människosyn som var skrämmande och en av de som stod för helt horribla uttalanden i samband med försämringarna av trygghetsförsäkringar med mera, är nu partiledare.

Min förhoppning är därför att någonting händer ,som gör att våra politiker måste tänka till både en och flera gånger innan de lovar eller ändrar på någonting. På sätt och vis skulle det inte vara mer än rättvist att Alliansen kommer tillbaka och tvingas skrota jobbskatteavdraget på grund av att ekonomin inte tillåter det. Det är ett bidrag vårt land inte har råd med, men är ändå bara en bråkdel av vad landet kommer att tvingas spara in på.

Det många politiker sett som en utopi är att de svaga grupperna skulle kunna bli en maktfaktor, men har de själva sett till att det blivit verklighet. Eftersom fördyringar drabbar alla kommer de skuldtyngda att få allt svårare att få ekonomin att gå ihop. Om ett stort antal tvingas lägga ut sina bostäder till försäljning, startar bankernas mardröm. Man kan förstå att de blivit restriktivare i sina lånebedömningar.

I det läge vi nu hamnat vågar allt färre ta risker och försiktiga invånare är en mardröm för en regering. Dessutom börjar storstäderna bli överfulla och osäkra att leva i, vilket gör att vi kan få se en stor folkomflyttning de närmaste åren. Den tekniska utvecklingen har fört med sig att många kan jobba hemifrån , det behövs inte ett kontor inne i staden att åka till. Även om det inte kan ses som miljövänligt, pekar utvecklingen på att allt fler kommer att få sina beställda varor till dörren, även om de bor på "landet" som storstadsbor säger.

En gång i tiden kallades utflyttningen till landsbygden för Gröna vågen. Kanske är det dags för en ny period av Gröna vågen, eller en form av Flower Power, att folk bryter sig loss från det tvång ett lönearbete innebär. Att de själva försöker ta tag i sin framtid. Förhoppningsvis kanske vi kan få se  småjordbruk växa fram. Till en början som självförsörjning, men att det i förlängningen även ska kunna ge en inkomst. Det handlar ju om hur människor egentligen vill leva, det vill säga livskvalitet.

Det jag skrivit rimmar illa med de politiska visionerna, ändå är det troligare att jag har rätt. Det som kommer att ge mig rätt är den tekniska utvecklingen som kommer att göra sig påmind redan under det här året. Alldeles för många befinner sig på gränsen till utbrändhet och kommer att endera slås ut, eller sluta innan det är för sent. Var och en sig själv närmast är vad som kommer att gälla, det är inte invånarna som ska ta det sociala ansvaret, det är de som utsetts till företrädare för sina väljare.

Charles Morgan skrev en gång: Varje människa har sin egen tillflyktsort, sin oberörda ö, omgiven av själens vatten, där hon kan leva sitt eget liv.

I den inrutade värld vi tvingas leva i, växer undan för undan en frihetslängtan. Börjar människorna drömma sig bort från alla måsten för att istället njuta av livet, kommer det att förändra vårt samhälle. Vi får hoppas att robotar och smarta maskiner tar över så snart som möjligt och ger människorna möjlighet att styra över sina egna liv. Människors liv ska definitivt inte styras av politiska företrädare.