Ett samhälle på väg att falla sönder och samman.

Livet kommer emellan med jämna mellanrum, det blir sällan som man tänkt sig. Det har med åldern att göra tröstades jag med, tiden rinner iväg snabbare ju äldre man blir. Om man blir klokare vet jag inte, men nya erfarenheter får man vara med om. Börjar tröttna på alla förändringar som inte bara försvårar för oss stackars människor, vi blir fattigare också.

Medvetet eller omedvetet verkar det som att de politiska makthavarna vill sänka medellivslängden. Har svårt att se det på annat sätt när inte bara människor på arbetsmarknaden, utan även de som gått i pension behandlas som någonting katten släpat in. Personal inom vården behandlas som förbrukningsmaterial, samma sak gäller även lärare.

När problemen hopar sig för en regering, görs skrattretande försök att lösa dem. Hur skall det vara möjligt när det är de själva som är problemet, att de inte har den kompetens eller kunskaper som krävs. Det finns inga krav på vad en politiker skall kunna, annat än att säga ja när de blir tillsagda av partiledningar att göra det. Det gör dem till en samling amatörer, som tvingas ta råd av experter eller vända sig till auktoriteter inom olika områden. Tyvärr är det så att auktoriteter har dessa blivit på gamla meriter, när det gäller allt det nya som ständigt tränger sig på är de lika vilsna som alla andra.

När man tänker på uttrycket i reda pengar som ofta användes tidigare, tänker man på kontanter. Har svårt att se hur framtiden kommer se ut när det gäller betalningar, eftersom det verkar som om starka krafter vill att kontanter skall försvinna och ersättas av digitala pengar. För mig är kryptovalutor bara låtsaspengar, de finns ju egentligen inte annat än digitalt. Vart tar de reda pengarna vägen om vi helt övergår till digitala valutor?

Det känns som om vi är på väg tillbaka till en tid då byteshandel blir viktig. Alla är bra på någonting och det skulle fungera alldeles utmärkt att byta tjänster. Jordbruk är en viktig del för att samhällen skall överleva när någonting händer. Men även bönder behöver reservdelar och hjälp av arbetskraft vid ”högsäsong” så även den biten skulle gå att lösa. Det gäller att se möjligheter som finns när det moderna samhället faller sönder och samman.

För sönder och samman finns risk att skall hända. 

Vi vet vad vi har, men inte vad vi får.

Det är lätt att smittas av den tröstlöshet många tycks lida av. Prisökningarna på mat fortsätter med små påslag i taget. Många äldre har lagt om matvanor och köper mindre med potatis som blivit oförskämt dyr, men är idag av sämre kvalitet än tidigare. Blodpudding var det bara äldre som åt tidigare, nu får till och med barnen lära sig äta det.

Det är skrämmande hur vårt samhällsförfall märks allt tydligare, det politiskt skapade samhället visar sig nu från sin sämsta sida. Vi kan se hur ett sjukt samhälle skapar sjuka människor, ingen politisk makthavare har insett konsekvenserna av de beslut som fattats under åren. Om de råkar vakna och öppnar ögonen, kan de själva se vad de ställt till med.

Hur det kunnat bli så fel när det gäller vården och skolan är en gåta. Egentligen är det ju hur enkelt som helst, att de som arbetar med vad de utbildats till att göra, är de som skall bestämma hur arbetet skall utföras. Istället görs experiment som kanske fungerar, men visar sig inte göra det. Det har pågått så många år att ytterligare experiment hotar dessa verksamheters existens.

Har inga som helst förhoppningar om att någon framtida regering, skall kunna få rätsida på alla de problem som självförvållat skapats. Kanske måste allt rasa ihop för att kunna byggas upp på nytt, men då av de som idag håller verksamheterna igång trots, att de motarbetas av politiska makthavare.

Tyvärr är det så att våra politiker inte företräder invånarna längre, de försöker hitta vägar som gynnar staten och dem själva. De har under åren försnillat pengar som skulle underhållit vår infrastruktur, men tyvärr även pensionspengar. Listan kan göras lång hur skattepengar fungerat som att kasta pärlor för svin. Northvolt, skattesänkningar för de rika, utökat rotavdrag, det politiska slöseriet verkar inte ha några gränser.

Men gränsen kanske finns där i alla fall i form av att invånarna får nog och även visar det. Det finns flera sätt att försvaga det politiska maktsystemet, man utnyttjar de demokratiska spelreglerna och rättigheterna. Det politiska maktsystemet har blivit auktoritärt och kan i skydd av majoritetsbeslut köra över invånarna.

Socialdemokraterna skördar frukterna av regeringens oförmåga att ge lättnader till ett ekonomiskt plågat folk. För plågade är många som har svårt få sina pengar att räcka till. Det forna arbetarpartiet som i åratal vänt sina gamla väljare ryggen, försöker nu locka tillbaka dessa. Men de politiska företrädarna ger knappast bilden av att veta hur arbetarklassen lever, inte går de klädda i slips och linnekostymer som Mikael Damberg, snarare tror folk han n representerar Moderaterna.

Mycket hinner ändras innan nästa val, ett år är en lång tid i den osäkra värld vi lever i. Kanske både Putin och Trump är ute ur bilden, omöjligt är det inte. Det enda vi med säkerhet vet, är att vi inte har en aning om hur det kommer att bli.

Välfärdssamhället som blev ett skurksamhälle.

Känslan att blivit blåst på pengar infinner sig allt oftare. Det gäller inte bara efter att ha handlat i mataffären utan också när det gäller annat. Ingenting är gratis borde vi lärt oss, det bara verkar som att det är det. Den som tror sig få någonting gratis på nätet översköljs av annonser som måste tryckas bort från telefoner, klösplattor och datorer.

Har själv läst Readly från och till, men ögonen har blivit sämre, precis som de urvattnade versionerna av Aftonbladet och Expressen som finns att läsa. Senaste tiden har det känts som att läsa någonting man läst dagen före, resten består av reklam sida efter sida. Varför betala för någonting man snabbt bläddrar igenom?

Det finns säkert fler än jag som irriteras av de ständiga nyheter som egentligen skall locka till att läsa hela artiklar, men istället snabbt rensas bort. Papperskorgen fylls snabbt och det är inte med någon saknad man trycker på att tömma den. Kanske har jag nått stadiet som finns med i en gammal musikal, stoppa världen, jag vill hoppa av.

Har hört flera som överväger skaffa en knapptelefon, de saknar den tid då någon ringde och man inte var hemma. Den som inte hade en ”skvallerbytta” som de kallades, var lyckligt omedvetna om att den eller den ringt. Istället för ett SMS kom ett brev om det var någonting viktigt, men så fungerar det inte längre i de flesta fall. Det är alldeles för dyrt och osäkert att skicka brev, det är rena lotteriet om ett brev kommer fram eller inte.

Rena lotteriet är det också för den som försöker få kontakt med företag när någonting krånglar. Glöm det här med service, även det kostar pengar och alla kontakter sköts numera av datorer. Men inte heller datorer går att lita på, de har ju programmerats av människor, med alla fel och brister som människan har. Ett utmärkt bevis på det är sjukhusens nya dyra datorsystem som programmerats enligt de styrandes önskemål, men personalen som tvingas använda det sliter sitt hår i förtvivlan över hur dåligt det fungerar.

Någonting de flesta säkert märkt är hur svårt det blivit att handla med kontanter. Ändå är det vad ekonomer anser viktigt, att ha kontanter hemma utifall någonting händer. Förr eller senare kommer någonting att hända med kortbetalning, kanske en förvarning att det sker lite då och då att bankkort inte fungerar. När det händer är det under en kortare tid, men om det skulle röra sig om veckor, hur gör då alla utan kontanter?

Det moderna samhället är inte rustat för att någonting händer, det finns en övertro på de digitala systemen som vittnar om hur blåögda de makthavande kan vara. Det finns inga idiotsäkra datasystem, både kriminella och andra länders specialister kan komma åt viktig information eller störa den. Med artificiell intelligens ökar faran att ett land kan attackeras på annat sätt än med bomber och kulor. Med dess hjälp skapas nya drönare som ersätter marktrupper.

Värst av allt är ändå hur människor blivit i sin jakt på pengar, det går inte längre att lita på personal vid sjukhus och äldreboenden eftersom värdesaker bara tycks försvinna. Men det är så det blir när desperata människor hamnar i vilt behov av pengar. Det är ju lika lätt som att stjäla godis från småbarn. Det är inte ofta de som stulit ställs inför rätta och ingen arbetsgivare tar på sig ansvaret för vad de drabbade förlorat.

Är det verkligen ett sådant här skurksamhälle vi skall vara nöjda med att ha?

Hur snart händer någonting, ingen trott skulle kunna hända?

Ayn Rand var en av världens mest lästa författare under fyrtiotalet. Hon var en fängslande berättare inte minst när det gäller maktspel och intriger. I boken Och jorden skälvde, finns en kuslig likhet med vad vi kan uppleva idag vad gäller maktspel och intriger. Men som alltid finns ett slut även på detta.

Försöker i min ensamhet komma fram till på vilket sätt förändringar av länder och världen på grund av maktspel och intriger kommer att leda till. Alla berörs på något sätt av det vansinne som pågår. För människor världen över gäller att på något sätt leva vidare, men antagligen med helt nya förutsättningar. Något lyckligt slut på vansinnet kan vi inte vänta oss, men hur illa kommer det att bli?

När makthavare försöker förvränga verkligheten, kan man förmoda att de själva insett att det kommer att gå åt helsike. Det gäller både Putin och Donald Trump som inte kan skilja på utopiska drömmar och hur de kolliderar med verkligheten. För övriga världen är de båda en katastrof som påskyndar det snart oundvikliga, att vi hamnar i en djup depression. Men det kanske måste ske för att förändra vår värld till det bättre.

Hur ekonomin skall kunna förändras så den blir bättre fördelad, är någonting som påtalats länge men först nu har de stora företagen blivit medvetna om det. Det är inte bara skatter som betalar de åtaganden som staten har, det handlar också om invånarnas konsumtion som ger staten pengar genom skatter och avgifter. Den envisa lågkonjunkturen beror på många saker, bristen på pengar hos alldeles för många är en, vilket till stor del beror på att det mesta som behövs blivit dyrare .

Förhoppningsvis är jag inte ensam om åsikten att vårt land har byråkratiserats sönder och samman. Byråkrati fördyrar genom att nya administrativa tjänster tillsätts. Det hittas ständigt på uppgiftslämnande som efter mycket pappersvändande, så småningom når toppen inom byråkratin. Där vet ingen vad de skall göra med den vid det laget totalt värdelösa föråldrade informationen de får. Det händer ständigt nya saker som förändrar förutsättningarna.

De ständigt nya byråkratiska påhitten ökar inte bara administrationen utan också problem som inte förutsetts. När någonting nytt införs påverkar det inte bara det som funnits tidigare, i många fall kolliderar de med varandra. Det är vad vi kan vänta oss framöver, en masskrock mellan alla byråkratiska påhitt och den verklighet invånarna tvingas leva i.

Byråkratin har stor del i att allt fler blir fattiga i vårt land. Många av dessa fattiga tvingas bo i områden där de kriminella håller till. Den ökande kriminaliteten informeras regeringen fortlöpande om, men de har den inte in på knutarna som många oskyldiga nu tvingas ha. Den trygghet som en gång fanns, har ersatts av ständig oro att drabbas på ena eller andra sättet.  

Trygga kan inte längre de känna sig som uppfyllt drömmen om att bo nära havet eller vid sjöar i närheten av städer. Det har varnats i många år nu om vad stigande havsnivå och massiva regnväder kan ställa till med. Verkar vara lättare att förutse regnväder än sol, för nu varnas för kraftigare regnväder i framtiden.

Men världen verkar ha blivit uppochnervänd. Läste att ett samhälle i Alaska avfolkats på grund av att havet knaprat i sig deras kustsamhälle. Permafrosten har börjat tina och den mjukare landmassan dras ut i havet. Samma sak händer på andra ställen, Sibirien har visst också fått varmare väder, men rapporter om det hamnar hos någon rysk myndighet som har helt andra uppgifter.

Utöver det gör den ökande havsnivån att människor tvingas flytta från sina öar till säkrare platser. Vad blir nästa hot, att förändringar i marken gör att höghus kollapsar? Ingen vet och det verkar som om ingen ens tänkt sig att det skall kunna vara möjligt. Men det som hänt med vårt land, har ju inte heller någon trott skulle kunna hända.

Ingen rök utan eld.

Vår finansminister oroar sig över att folk håller i sina pengar, istället för att konsumera. Inte alls konstigt på något sätt, de som fick största skattesänkningarna i kronor räknat, hade redan så de klarade sig. Skattesänkningen har blivit en extraslant på sparkonto, eller kanske köpt lite aktier. De som däremot har haft svårt att klara sig ekonomiskt, har inte ens fått så det täcker kostnadsökningarna.

Tider med höga kostnader visar vad ekonomiska orättvisor för med sig. Det är inte en minoritet med rika människor som får ett land att fungera, det är majoriteten som lever under knappa förhållanden. Vad som hänt är att folk får mindre för sina pengar, vilket betyder att det säljs mindre varor. För de sämst ställda märks knappast en skattesänkning som rör sig om ett par hundra kronor (för många till och med mindre), men en sänkning av skatter på de varor de behöver skulle göra det. 

Förr eller senare måste finansminister och regering tänka om, allt som gjorts tidigare fungerar inte i en värld där inga tidigare ekonomiska regler längre gäller. Tänkt om har en stor av invånarna gjort, som efter att ha blivit påminda om hur jäkligt livet kan vara och därför fått nya värderingar om hur de vill leva. De som kan bryter sig ur ekorrhjulet, vilket knappast är vad en finansminister klappar händerna åt.

Att vara nyttig för samhället upplevs som ett tvång och vad allt fler vill ha är frihet att själva bestämma över sina liv. Visst har pensionärer flyttat till varmare länder tidigare, men inte i den omfattning som nu sker. Dessutom har många unga sagt adjöss till vårt land och provar lyckan i andra länder. Det land vi har är sannerligen inte hur en allt större del av befolkningen vill ha det.

Man kan grubbla över hur allt kunnat bli så fel, men hitta en lösning hur det skall kunna bli bättre är svårt. Alldeles för mycket har förstörts för att ens kunna repareras. Ett trasigt samhälle de styrande tror kan repareras genom nya lagar och förordningar förvärrar det hela. Vad som finns att välja på är tydligen en helt ny typ av politiskt engagerade, eller ett nytt folk.

Kanske blir det så i framtiden, de idag äldre faller ifrån och de unga söker lyckan på annat håll. Varför stanna kvar i ett land där de kriminella tar allt mer plats. Kanske blir vårt land en skurkstat och därmed en bananrepublik, risken finns. Den nostalgiskt politiskt målade bilden av vårt land har i alla fall krackelerat.

Med rötter i den gamla stammen orkar man inte ens bli förbannad, det tar bara kraft från vad som måste göras varje dag. Om jag däremot varit ung idag, skulle jag organisera mig i någon rörelse som har ett bättre samhälle för invånarna som mål. Politiskt skapade samhällen leder till att allt en dag faller ihop som ett korthus. Det saknar nämligen den grund allt vilar på, nämligen stöd av en majoritet av invånarna.  

Det största hotet handlar ändå om ekonomi, för risken att ännu en bubbla spricker är överhängande, eftersom det varje dag går att läsa om att aktiemarknaden är en osäker plats att vara på. Man brukar säga ingen rök utan eld, kanske brinner det redan i knutarna.

Händer det så händer det.

För varje år som går upptäcks brister i vårt samhällssystem, som skulle ha åtgärdats för många år sedan. Inom sjukvården tycks den här sommaren pressa personalen ännu värre än tidigare. Nästa år har troligen många av den nu kvarvarande utbildade erfarna personalen bytt till nya arbetsplatser. Underskatta inte makthavande politikers dumhet, den är mer omfattande än folk tror.

Vår statsminister förlitar sig till de råd han får genom att ställa frågor som artificiell intelligens förväntas ge honom. Naturligtvis en allvarlig säkerhetsrisk, för vad han antagligen inte tänkt på är att han delar med sig av de problem han hoppas få hjälp med.   

Är det så framtidens politiker kommer att inhämta sina råd om hur vårt land skall bli bättre? Visserligen kan de inte få sämre råd än de fått tidigare och beslutat om, men borde de inte tagit lärdom av det? De svar artificiell intelligens ger är baserat på vad de smarta datorerna snappat upp av det som hänt och händer i vår värld.

Har en känsla av att vi så småningom kommer inse att sunt bondförnuft är betydligt bättre. De bästa tipsen om förbättringar kommer ju från de problem invånarna möter i vardagen, att rätta till de problemen för med sig att nya tips strömmar in som kan förbättra ytterligare.

Kanske vi får uppleva att personalen som ställs inför problemen när ”regelboken” försvårar, att de yrkesskickliga får forma arbetssätt och sina arbetsplatser. Som det nu är tvingas akutläkare och övrig personal i många fall improvisera för att rädda liv. Samma sak när det gäller sängplatser, sjuka människor har och fortsätter antagligen placeras i matrum eller korridorer. Detta sker på grund av de styrandes bristande kunskaper om hur vården fungerar.

Redan när det började pratas om arbetslinjen fick det mig att skratta. Men skrattet fastnade i halsen när jag insåg att meningen var att tvinga människor i arbete, arbetsför eller inte skulle inte ha någon betydelse. Politiker pratar fortfarande om arbetslinjen, istället borde de förbereda sig för arbetslöshetslinjen. När det rapporteras om konkurser eller nedläggningar handlar det om att ett antal människor blir arbetslösa, men de är bara början på ett större antal eftersom allt hänger ihop.

Man har förväntat sig att det skall finnas en ständigt ökande efterfrågan på varor och tjänster, men saker händer som är svåra att förutse. Vad som glömt bort är att det återkommande sker en minskning av efterfrågan på varor och tjänster på grund av att någonting skapat obalans i ekonomin. Det är med andra ord någonting naturligt som händer, men enligt gamla erfarna ekonomer är alla teorier och regler satta ur spel när det gäller ekonomin. Ändrar man på någonting som fungerar, kommer det ofta obehagliga överraskningar.  

Läste nyligen en skrämmande artikel om vilken skör tråd den globala ekonomin hänger i och som kan brista inom bara några veckor. Just nu förlitar sig de som satsar stort på börsen till kanske det händer, men inte just nu. Det gäller att sko sig så länge det går. Allt hänger på hur nervösa investerare börjat bli och håller fingret på säljknappen för att ta hem sina vinster. Om och när någonting händer, handlar det om minuter eller kanske sekunder.

Om det händer vet vi att i spåren av en sprucken ekonomisk bubbla väntar massarbetslöshet. Hur skall våra politiska makthavare kunna hantera det? Vad är plan B när det gäller arbetslinjen eller den utökade pensionsåldern, om det blir ont om jobb? Tyvärr finns den gamla vanan ingrodd hos politiker att de skall leda och fördela, men genom att leda och fördela efter eget huvud, har det gett oss ett samhälle som blivit oigenkännligt.

Den för de flesta okända D.R. Fink skrev en gång för längesedan att det behövs en vana och en god sådan, för att rå på en dålig vana. Våra politiker skulle verkligen behöva en ny god vana, den gamla måste ses som en katastrof.

Hur är det möjligt?

Om det är någonting jag är tacksam över, är det att mina föräldrar slipper se och uppleva hur vårt land blivit. De slipper se hur deras uppoffringar för att alla skulle få det bättre, inte var värda ett dugg. Många av de människor som bidrog till att skapa ett tryggt och rättvist samhälle, vänder sig med all säkerhet i sina gravar.

Vad politiska beslut gjort de senaste trettio åren, är att riva det som en gång byggdes upp. De skyddsnät som skulle finnas för de inte lyckosamma är idag helt söndertrasade. Istället för att skapa ett bättre samhälle, utnyttjas människorna till dess de en dag inte orkar stiga upp ur sängen.

Politikernas dröm om att invånarna skall kunna jobba längre, motarbetas av dem själva. Den arbetsmarknad vi har kräver att ständigt jobba ”en man kort”, det vill säga underbemanning är det stora problemet. Tyvärr kommer det inte finnas pengar att rätta till det här, ökade försvarskostnader tar det mesta av det ekonomiska utrymmet. Det talar man naturligtvis inte högt om, det gäller att hålla skenet uppe eftersom det snart är val.    

Egentligen är hela vårt samhällssystem uppbyggt för att allt ska vara lagom. Vi balanserade redan för trettio år sedan på gränsen till att resurserna skulle räcka till, det var definitivt inte skapat för det invånarantal vi har i dagsläget. Vi har blivit för många, vilket också många oroade sig över när flyktingströmmen tog våra politiker och myndigheter på sängen.

Mycket av det som då blev fel, verkar flera politiska partier upptäckt i efterhand. Många var de som kallade oliktänkande för rasister, nu säger de själva samma sak. Det är ett stort problem med de kulturer de hitkommande vill fortsätta leva efter.

Ensamkommande barn frågade sig ingen hur eller varför de kunde komma till vårt land. När det visade sig att det gav möjlighet till anhöriginvandrig var det försent. Många äldre som på det sättet kommit hit har inte tillfört vårt land någonting, men visat sig kosta enormt med pengar ur den gemensamma kassan.

De kommande åren är det stor risk att det inte handlar om integration, utan konfrontation. Det kostar att ta på sig vara världens samvete, men vilka är villiga att betala för det? Den frågan måste våra politiker ställa sig i ett samhälle där det nu förekommer hedersmord och andra underligheter de flesta inte förstår.

Det som hänt med vårt land kan liknas vid att någon varit avskärmad från världen ett par år och förvånad ser vad som hänt. Frågan vad som hänt under tiden dyker upp så snart det gäller att handla det som behövs. Hur har osten som kostade 39.90 per kilo, kunnat öka till nästan 130? Ja hur har det kunnat vara möjligt, har de flesta som inte varit frånvarande också frågat sig. Svaret kan bara våra politiker ge.