Våra politiker försöker hitta lösningar på de problem som finns, men behöver bara gå tillbaka i tiden för att inse att det handlar om gamla synder. I det fallet är alla partier medskyldiga på ena eller andra sättet. I vår digitala värld finns det som gjorts bevarat, vilket bevisar att livet är som att rita utan suddgummi är sant.
När pandemin slog till fanns plötsligt miljarder att dela ut till företag, men bättre levnadsförhållanden för många människor i vårt land hade det inte funnits pengar till. Alldeles för sent började pensionerna justeras, samma sak med att bekämpa brottsligheten.
De samhällsexperiment som skulle ge valfrihet och vara bra för alla, räknade ingen med skulle kunna drabbas av oförutsedda händelser. Nu kämpar företag som gladdes åt privatiseringen i flera branscher för att överleva. Allt jämnar ut sig i slutändan brukar man säga.
Putins krig i Ukraina har verkligen satt vårt moderna samhälle på pottkanten, men även svenska folket är på stridshumör. Vad hjälper jobbskatteavdrag när inflationen gör att priser på till och med det som är livsnödvändigt tömmer bankkontot.
För många är framtiden osäker, kanske de kommer tvingas börja om men med skulder för vad de inte har kvar att betala för. Livet har med andra ord tagit en oväntad vändning för många, vilket kommer att skapa åtskilliga tusentals missnöjda människor. Vad de kommer att göra vet ingen, men för de styrande blir det inte trevligt.
Man brukar säga att en högre makt styr det som händer, förmodligen kommer de nu kaxiga SD företrädarna inse hur lite de vet om verkligheten. Det var inte så här de tänkt sig utnyttja makt, de får finna sig i att den är inte mycket värd när det mesta rasar samman.
Kan förstå om Kristersson fått kalla fötter, det är han som kommer att få stå med en dumstrut på huvudet om en kommande regering inte kan komma sams. Några vuxna i rummet med sunt förnuft har vi inte sett än så länge, men det verkar vara ont om sådana i vårt land.
Man kan säga att de som nu händer visar att vår moderna värld växt våra politiker över huvudet. De kan bara hänga med i inflationens härjningar och hoppas det skall lugna ner sig. Har svårt att se hur det skall kunna lugna ner sig när även räntorna höjs och en massa småsparare blir av med sina pengar på aktiemarknaden.
I ett nafs har många blivit fattigare, det är helt “vanliga” människor med ett arbete som sliter sitt hår i förtvivlan. Men de är inte de enda, många företag kommer att tvingas skära ner på personal, eller till och med gå i konkurs. Landets invånare har helt enkelt drabbats av kostnader som inte kunnat förutses, ändå är det som händer vad man måste räkna med.
Redan börjar kommuner och regioner se tidigare överskott ryka all världens väg och då höjs naturligtvis röster om kompensation. Både regioner och kommuner har haft högtflygande planer som nu måste skrotas eller skjutas på framtiden. Men eftersom framtiden knappast kommer se ut som det gjort tidigare, kommer många saker aldrig att bli av.
Fortfarande finns det människor som fortsätter leva som de gjort, men även där hinner verkligheten ikapp. Det betyder att tidigare populära resmål som inte kunnat besökas på grund av pandemin, nu inte kan besökas på grund av bristen på pengar. Det kommer tyvärr att finnas många förlorare i den kris vi nu hamnat i.
Om man går tillbaka i tiden kommer inflationen att dämpas, men de ekonomiska skadorna kommer att bli betydligt smärtsammare än tidigare. Risken är överhängande att vi för lång tid framöver kommer att ha en mycket hög arbetslöshet. Livet kan vara underbart, men kan vara ett helvete också.
