Låt utvecklingen ta timeout.

Många saker dyker bara upp i huvudet, andra ligger och gror en längre tid. Man försöker förstå det som händer, när man väl gjort det förstår man också vad som orsakat det hela. Ja, utgår man ifrån i alla fall att man gör. Men det finns hela tiden ett antal okänd faktorer att räkna med, nämligen våra politiker. Ingen blir klok på de beslut som fattas, de saknar både rim och reson.

Hur politiker i alla läger kan bortförklara varför pensionärer ska betala högre skatt än de som arbetar finns det ingen rim och reson i. Anledningen till denna orättvisa är jobbskatteavdraget och pensionärer kan inte få detta avdrag därför att de inte jobbar. Hur en så kallad folkvald företrädare kan tänka så idiotiskt är en gåta.

Märker mer och mer av den rörelse som är emot arbetslinjen, att tvinga folk i arbete genom ekonomisk bestraffning är inte speciellt klokt. Allt fler söker ett alternativ till det samhälle vi fått, men som en majoritet av invånarna inte vill ha. Tiden fram till valet nästa höst blir intressant, eftersom både KD och MP nu är på fallrepet.

Vad man kan förstå är det storstadsborna som sviker, det är ju där majoriteten av MP:s väljargrupp varit störst. Det finns inte många Miljöpartister på mindre orter ute i landet av förklarliga skäl. Alla skattepålagor på bilismen drabbar små orter och glesbygder, där behövs bilen för att kunna bo kvar.

Än så länge har våra politiker lyckats hålla storstadsborna på tämligen gott humör, men det behövs så lite för att misshaga även dem. Sjukvården är just nu i blickfånget, eller snarare det urusla vård storstäderna kan erbjuda sina invånare. Folk som tidigare trott att det som händer ute i landet inte händer i storstäder har fått tänka om.

När Bensinmackar, affärer, banker och postkontor försvunnit i glesbygder, har dessa storstadsbor ryckt på axlarna och tyckt att de som bor kvar på dessa orter får skylla sig själva. De har aldrig lagt sig i att rovdjuren har bättre skydd, än de människor som bor på landsbygden.

 En dag svänger det naturligtvis, så är det alltid. Och det kan gå fortare än någon anar. Efter många om och men ska vi nu bygga upp vårt försvar igen, men det är inte lika lätt att bygga upp vår självhushållning. Vad händer den dag det gapar tomt på hyllorna i våra butiker på grund av att andra länder själva behöver sina produkter? Så långt har ingen tänkt.

Efter valet i Turkiet kan vad som helst hända. En enväldig ledare lika oberäknelig som Donald Trump kan ställa till med vad som helst. Vem vågar eller vill turista i Turkiet efter det här? Med nästan hälften av väljarna emot sig, hur stor är inte risken för ett inbördeskrig. Och det skulle verkligen skaka om vår del av världen.

För EU måste det vara en mardröm, på samma sätt som valet i Frankrike kan bli det. Det en gång enade Europa håller på att splittras och det hela började med att England inte längre vill vara med. Anledningen för många engelsmän var att EU lade sig i för mycket, det har vi även hört här hemma. Nackdelarna har framträtt tydligare än fördelarna för "vanligt" folk.

Det är samma sak med den Svenska modellen, som uppvisat brister som inte kan skylas över. Den passar inte in i det moderna samhälle som växt fram och samma sak gäller vårt politiska styrelsesätt. Det har varit viktigare att bygga upp ett kontrollsamhälle, än att anpassa samhället efter invånarnas behov.

När allt fler drabbas av orättvisor hamnar våra politiker i skottgluggen. Vad kan de göra, egentligen? Inte mycket om ska se verkligheten i vitögat, allt har blivit en koloss på lerfötter. Det blir så när byråkratin tar överhanden, en byråkrati som likt amöbor förökar sig själva. Och det är skattebetalarna som får stå för de ständigt ökande kostnaderna.

Har med intresse följt den kritik som blir alltmer kritisk till FN:s klimatpanel IPCC:s Hypotes om koldioxidens påverkan på klimatet. En klimatpanel som styrs av politiker och anställda utan erforderlig kompetens. Donald Trump kanske har rätt i att strunta i vad som sägs om koldioxiden, ingen vet vilken nytta alla miljöavgifter har för vår miljö, det mesta försvinner i den allmänna budgeten.

Många länder har medvetet utnyttjat miljöhotet för att kunna beskatta sina invånare, det börjar bli en kostnadsfråga även för länders regeringar. Vad händer om vi istället för en global uppvärmning går in i en kallare period? Enligt trovärdiga bedömare är den chansen större än en global uppvärmning. Människan borde ha lärt sig att inte försöka tygla naturkrafter och tidscyklar. Att miljön mår sämre beror enbart på människans sätt att leva, vilket tyvärr länders regeringar får ta på sig skulden för.

Låt utvecklingen ta timeout och ge människan en chans att pusta ut och tänka över hur de verkligen vill leva. Det enda hårt arbetande människor i dag gör, är att göra de rika rikare. Vi har snart nått taket för vad som är möjligt att suga ut av invånarna, vad som sedan händer har ingen den minsta aning om. 

Vad är egentligen enkla jobb?

I efterdyningarna av det hemska som hände på Drottninggatan, börjar politiker plötsligt tala samma språk. Ja, nästan alla, vi har ju Vänsterpartiet som alltid tycks stå vid sidan om. Hursomhelst försöker man hitta förklaringar till, att någon kan göra någonting dylikt. Hörde någon säga att det beror på att folk går arbetslösa, om alla hade ett jobb skulle det se annorlunda ut. Det är en utopi att alla ska ha ett arbete, så blåögd får man inte vara.

Vi behöver skapa enkla jobb hörs ofta från en del politiker, andra är emot. Att "vanligt" folk är emot kan man förstå,  vi kan ju inte ha hur många politiker som helst. Dessutom är detta enkla jobb inget låglönejobb, trots att inga krav finns på högre utbildning eller ett CV som visar deras arbetslivserfarenhet och kunnande. Att vara politisk företrädare är med andra ord ingenting att skryta med. Hur  man än vrider och vänder på det, ska de fungera som folkets tjänare, ett "pigjobb" helt enkelt som HEN ska utföra.

För politiker i toppskiktet baseras lönen på ansvar har det framförts tidigare, nu hör man inte det längre. Det finns inget personligt ansvar märkligt nog. Ansvaret är kollektivt, helst ska alla politiker oavsett partifärg och block hållas ansvariga. På sätt och vis ett sunt resonemang, alla partier har på något sätt varit med och sagt ja till alla försämringar som genomförts.

Sedan finns förstås politiker som uttalar sig som privatpersoner också. Minns att jag läst någon gång följande: Jag betonar att det jag nyss sa var som privatperson och människa. På något underligt sätt uppfattade jag det som: Något så klokt och förnuftigt kan jag naturligtvis inte yttra som politiker. Har för mig att det var kritik mot att försämra trygghetsförsäkringarna. Säkert fick han en avhyvling av partiledningen.

Misstag som gjorts några år bakåt i tiden försvaras med: Det var då det. Ingen kunde ju veta vid det tillfället att det skulle bli så fel. Men resultatet av felaktiga beslut har påverkat hela vårt land och då inte minst de människor som drabbats. Läste för ett tag sedan att Vänsterpartiet lagt ett förslag, där alla med sjukbidrag ska få lägre skatt. Hela etthundrafemtio kronor i månaden! Vad fick dessa V-politiker i lönepåslag senast?

Problemet är att många heltidspolitiker har lika mycket i månadslön, som en fattigpensionär har att leva på under hela året. Naturligtvis kan inte en politiker med den ekonomiska tryggheten inse att varje krona som fördyrar, drabbar de sämst ställda på ett förödande sätt. Ingen politiker tyckts ha tänk på hur kämpigt fattiga har i dyrtider och att de dessutom tvingas dra en stor del av skattelasset på vilka hela vår enorma byråkrati sitter.

Det här med locket på som funnits och fortfarande finns inom de offentliga verksamheterna, har ställt till mycket elände. När grävande journalister lyft på locket har de kunnat se att det är mycket som gömts och det har verkligen rört om i grytan. Det verkar finnas en övertro hos politiker och chefer att det de säger är rätt och det ska ingen kritisera.

Politiska ledningar har försvarat sig med att visst får de anställda komma med kritik om de anser sig illa behandlade. Men i någon instruktion måste det finnas någonting som gör att de vågar sätta sig på tvären. Om någonting ska ändras så kan de anställda klaga, men det ändrar inte beslutet som ligger fast. Hur dumt det än är.

Man vill så gärna tro att dumheten är någonting som hör vår moderna tillvaro till, men så är det ju inte. Enda skillnaden är att de så kallade förtroendevalda en gång i tiden hade vad man kallade bondförnuft. Uttrycket kom sig naturligtvis av att vi en gång i tiden var ett bondesamhälle, vi hade till och med rika bönder. Men det var då det, i takt med att bönderna försvunnit har tydligen också bondförnuftet försvunnit, det är väl av den anledningen dumheten framträder så tydligt.

Vårt skattesystem baserade sig en gång på skatt efter bärkraft, men det var inte fint nog. Det delade upp folk i socialgrupper, alla skulle vara lika mycket värda och därmed också betala lika mycket i skatt. Det är en av anledningarna till att pensionärer och människor som slitit ut sig i förtid och tvingas leva på sjukbidrag, betalar högre skatt än de som arbetar. Det är svårt att bli klok på hur våra så kallade förtroendevalda tänker, eller om de tänker överhuvudtaget.

Jag har full förståelse för att det svårt att leva i två världar samtidigt, vilket våra politiker gör. I den ena världen finns de människor som lojalt jobbar och betalar skatter för att välfärden inte ska urholkas. I den världen finns också de som jobbat under ett långt liv, men det anses inte vara tillräckligt. I den andra världen, den som anser att deras uppgift är att dra in så mycket pengar som möjligt till staten, kommunerna och landstingen, råder ingen nöd. Tvärtom lever många av dem i överflöd, på skattebetalarnas bekostnad.

När dessa politiker med förvåning ser hur våldet på gatorna ökar, bilar sätts i brand och polisen står maktlös, kan de inte begripa vad som hänt med landets invånare. Terrordådet i Stockholm ruskade om dem rejält. Men naturligtvis är det fel på människorna när sådana här saker händer. Och det är då vår statsminister träder fram med förmaningar om, att så gör man inte i ett land som vårt.

Det som händer i andra länder, kan inte hända i vårt land, för vi har den svenska modellen, har man hört. Men om den svenska modellen är så bra, varför har inget annat land prövat den? Men man kan förstå att de stora företagen och bankerna lovordar den, men för en majoritet av folket har den visat sig vara en katastrof. Får säga som min farfar sa när någonting var helt galet: det går så länge det går, sen är det godnatt. 

Som man sår får man skörda.

Så har det hänt, det våra politiker hoppades inte skulle kunna hända, en terrorattack i centrala Stockholm. Att IS får på tafsen i Syrien och Irak betyder inte att fundamentalisterna som inte krigar i dessa länder, gett upp drömmen om ett eget kalifat. Ingenting har ställt till med så mycket elände som fanatiker inom religioner. Ja, inom politiken med, för den delen.

Våra politiker har förfasat sig över det som hänt i andra länder, ingen har tänkt på den krutdurk som skapats i vårt land. Ingen har ju fått tala om det, vi är inte ett land som andra. Men vad vi nu kan se är, vad öppna gränser kan ställa till med. Vi vet inte vilka som kommit in i landet senaste året i skydd av flyktingvågen. Knappast någon koll på de som kommit in tidigare heller, det är lätt att skaffa falska papper utomlands.

Vi vet inte heller hur de som kommit hit under täckmantel att vara flyktingar, hur de påverkat de som redan finns här och som insett att vårt land inte är mycket att hurra över. De ständiga bråken på flyktingförläggningar visar att det inte är såta vänner som inkvarteras på vissa ställen. Lägger vi dessutom till hemvändande som varit i Syrien och som knappast blivit omvända av vistelsen, vad kan vi vänta oss framöver?

I samband med att flickor och pojkar fick sitta på skilda ställen i skolbussar sa Löven att så får det inte gå till i Sverige. Det hade han kunnat sagt redan när han tillträdde, det är inget nytt har vi fått reda på. Men han är inte ensam, hela det politiska etablissemanget har varit otroligt naiva när det gäller det splittrade mångkulturella samhälle som växt fram. Runt en tiondel av invånarna är invandrare eller flyktingar.

Det har aldrig handlat om att de som kommer hit måste ta seden dit de kommit. Vi hör talas om familjeklaner som styr invandrarnas liv. De vill med andra ord leva samma liv de levde på de platser de kommer ifrån, men under helt andra levnadsförhållanden. Eftersom det är ur samma gemensamma kassa pengarna tas, har i takt med att det blivit flera som kommit till vårt land, dragits in på det invånarna betalar skatt för att få utfört.

Hur det blivit så här borde våra politiker som varit med i många år kunna svara på. Alla de som vände sig mot SD och kallade partiets sympatisörerna för rasister. För att vara lite elak, är det de gamla etablerade partierna som visat sig vara rasister, genom att fördöma andras åsikter. Men när någonting så fruktansvärt händer som terrordådet igår, drabbar det också det politiska etablissemanget, som framstår som att inte veta vad de pratat om.

Folk har lätt för att glömma, men det som hänt blir svårt att glömma, det kommer säkert att visa sig vid nästa val. Löfven uppträdde i vanlig ordning som en präst i talarstolen inför pressen och talade om ett enat folk som med avsky såg på det som hänt. På teve kunde man se en remsa: Var inte rädda.

Jösses, vilket enat folk? Och att inte vara rädd kan personer med livvakter säga, men på ren svenska har det som hänt skrämt skiten ur otroligt många, alla har ju sett hur skröplig vår poliskår blivit. Trots det verkar de som jobbar ute på fältet gjort ett bra jobb, trots alla chefer av olika slag som sitter vid skrivborden.

Men våra poliser ute på gatorna behöver stöd, det får de inte i dag. Därför har jag kunnat höra ute bland folk i dag, att SD är enda partiet som vågar ta tag i det som annars växer vårt lands styrande över huvudet. Ont ska med ont förgöras med andra ord. För det är ju så SD:s bild målats upp av de övriga partierna.

När man tittar närmare på omfattningen av vårt lands akuta problem, har jag svårt att se hur en totalkollaps ska kunna undvikas. Egentligen är det inte de förtroendevaldas fel, de vet inte bättre. Bakom det som klubbades igenom är var vad tjänstemän lagt fram. Vad vi ser är konsekvenserna av är fattade beslut där de förtroendevalda inte fattat, skulle visa sig vara alldeles åt helsike. Med andra ord, tok har gjort som tok sagt.

Det som nu hänt och det som antagligen kommer att hända framöver, kan bara beskrivas med ett gammalt uttryck: Som man sår får man skörda.