Politiker får rycka på axlarna åt det jag har att säga, det
vet nämligen inte bättre. Men vad vårt land kommer att stå inför om några år är
miljarder i underskott, som aldrig kommer att kunna täckas upp med skatter. Vår
politiskt skapade byråkrati och kontrollapparat för att hålla invånarna i
Herrens tukt och förmaning, är det som sätter käppar i hjulet eftersom
kostnaderna ökar snabbare än intäkterna.
Man brukar tala om stålbad, men det är
precis vad som väntar vårt lands byråkrati.
Det kommer att saknas och behöver fyllas på med läkare,
sjuksköterskor, undersköterskor, lärare, poliser och Gud vet allt, men alla
dessa avlönas med invånarnas skattepengar. För att frigöra pengar till den
personal som behövs och kommer att behövas måste det rationaliseras, det vill
säga delar av de som avlönas med skatter måste bort. De som behövs minst är
politiker och de med politiskt skapade jobb, det kan de flesta vara överens om.
Om en sjuksköterska blir sjuk påverkas en hel avdelning, om en politiker blir
sjuk rullar allt på som vanligt.
Det är så man måste se det, i vår moderna tid finns inte
plats för personer som inte "producerar", de med politiken som yrke
och de med politiskt skapade jobb måste ses som ett "köttberg, som Nuder
en gång kallade fyrtiotalisterna. Det fick han visserligen äta upp, men det går
ingen nöd på honom. Politiker kan omskolas till något av de yrken som kommer
att behöva folk, vilket skulle innebära betydligt lägre löner för dessa
omskolade. Men enbart den löneminskning och inbesparing av förmåner och
pensioner, skulle uppgå till en betydande besparing.
Det här gäller inte bara staten utan också kommuner och
landsting. Det finns i dag alldels för många som har sin lön från politiska
uppdrag vilket är och har varit ohållbart sedan långt tillbaka. Kanske hade det
kunnat fungera några år till, men det som kommer att få det politiskt uppbyggda
makt- och kontrollsystemet att kollapsa, är den ökning av invånarna som skett
de senaste åren. Lägger man till en åldrande och sjukligare befolkning, kan
inte de med ett arbete bära bördan av att föda alla de som av skilda
anledningar inte kan jobba.
Redan den förra regeringen skulle ha varnat för vad de
skenande fasta kostnaderna skulle komma att innebära, men för makthavande
politiker (och hela det politiska etablissemanget) gäller att hålla skenet uppe
så länge som möjligt. Det är ju deras levebröd det handlar om, även om det för
en del bara är på kort sikt. Hoppet är ju det sista som överger människan,
naturligtvis har våra politiker hoppats att någon annan ska rätta till det som
blivit fel.
Det här med det enorma underskottet då ett par hundra
miljarder kommer att fattas, kan styrkas av den bedömning som gjorts av statens
revisorer och SKL och inte tagna ur luften. Att vår finansminister och
regeringen mörkar hur illa det är ställt kan man förstå, men knappast klokt att
göra det. Svenska folket måste få höra hur illa ställt det är och kan förbereda
sig, istället för att ställas inför fullbordat faktum.
För mig kommer det att kännas som en märklig valrörelse när
löften om både det ena och andra presenteras, men vet att pengar kommer att bli
det stora problemet. Det är dags att de politiker som insett allvaret ryter
till om att alla partier måste samarbeta för att fallet ska bli mjukare. När
våra politiker inser att de inte har något skyddsnät vid en kollaps, kanske de
lägger manken till att hitta en lösning som gör att de själva kan överleva.
Vad som kommer att hända med alla flyktingar som kommit hit
är ett frågetecken som blir svårt att räta ut. Kostnaden för alla dessa tas
från invånarnas gemensamma kassakista som tycks ha massvis med hål där pengarna
rinner ut. I texten till en låt som sjöngs av Harry Belafonte, kunde man höra
förklaringen till varför det inte bars in vatten, det var hål i hinken. Och så
är det också med att inte pensioner och trygghetsförsäkringar kan återställas,
det är massvis med hål i statens kassakista.
Flera av hålen skulle tätas med nedläggningar av många
onödiga statliga verk och en nedmontering av kontrollapparaten. Ju mindre
byråkrati, desto större chans att människorna tar sig för med någonting som kan
föda dem på sikt. Många innovationer har stoppats av vår byråkrati till glädje
för företag i andra länder.
Så har vi då alla problem, som tyvärr är politiskt skapade.
Det är politiska direktiv som gjort att skola, vård, polisen,
Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan totalt missat sina uppdrag. Men allt
bottnar i det magiska ordet statistik, det har våra politiker för sig ska visa
att de sannerligen gör någonting.
Men ser man på statistiken över sjuktalen är
de totalt missvisande, massvis med sjuka människor har fått sina
sjukskrivningar underkända av Försäkringskassan. Vem tror att dessa människor
är friska?
Statistik är någonting som hänt, därför förändras statistiken
efter hand som tiden går. Så kommer det också att bli med statistik över de som
är sjuka, för förr eller senare hamnar de på sjukhus och då kan inte
Försäkringskassan friskförklara dem.
Hur dum får en regering vara? Ja, med åren
lär man sig att dumhet aldrig ska underskattas, folk är faktiskt mycket dummare
än man kan tro. Men ska verkligen dessa personer få företräda invånarna?
I datorns barndom fanns ett spel med en enkel streckgubbe
och en galge, spelet hette Hangman. Den som inte klarade frågorna blev hängd.
När man tänker efter, barn satt och spelade detta kusliga spel. Men så ser
verkligheten ut numera, det är en hård kall värld vi tvingas leva i. Nu hängs
inte politiker i vårt land för att de för det mesta har fel, men de gör ofta
kovändningar under galgen.
Enbart det senaste året har flera partier bytt åsikter de hade för några år sedan. Det gäller inte minst om flyktingarna och invandring. Om det betyder att de partier som bytt ståndpunkt blivit realister, eller om de bara försöker locka till sig väljare vet man inte. Hursomhelst behöver inte SD känna sig ensam om sina åsikter längre och det hade man definitivt inte väntat sig. Men visst måste man väl ändå börja fundera, varför flera partier börjat vända kappan efter vinden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar