Även om all har samma åsikt, kan alla ha fel.

Nästan varje dag träffar jag personer som är upprörda, ja, till och med heligt förbannade över att det talas mycket om miljön, men inte om de människor som har det svårt i vårt land. På något underligt sätt känns det som om miljön används för att mörka det verkliga framtidsproblemet, invånarnas pensioner. Redan nu varnas för att framtida pensionärer kommer att få mindre att leva av än dagens, det kommer att bli gott om fattigpensionärer.

Det politiska etablissemanget har sett till att ha sitt på det torra, men nu ska det i alla fall bli kärvare för avgående generaldirektörer med flera. Många generaldirektörer har visat sig vara både odugliga och ohederliga, men feta pensioner har de fått i alla fall. Ingen verkar ha koll på hur mycket pengar som rinner genom fingrarna inom de statliga verken.

Många höjde därför förvånade på ögonbrynen när regeringen nu satt ner foten. Jordbruksverket har levt över sina tillgångar och måste spara, det är inte enda statliga verket som kommer att sättas under press och förhoppningsvis läggas ner. Landets invånare tvingas varje år föda en massa avdankade politiker, landshövningar och direktörer, men inget politiskt parti har gjort någonting åt det.

Naturligtvis är det känsligt för makthavande politiker att dra fram hur det skapats en skyddad verkstad för heltidspolitiker. När dessutom den ena skandalen efter den andra nu grävs fram av journalister, börjar det bli minst sagt pinsamt. Det är ju miljöfrågorna folk ska upplysas om och boven i dramat är koldioxiden.

Den senaste tiden har jag läst flera artiklar där bekämpandet av koldioxiden ifrågasätts. Lite försynt påpekades i en artikel att det finns träd och växter som behöver koldioxid för att överleva, att vi egentligen inte har en aning om hur viktig den är för vår planets överlevnad. Det borde få exempelvis Naturskyddsföreningen att reagera, eftersom lövskogar och många växtarter kan gå en osäker framtid till mötes.

Faktum är att vetenskapen knappast har någonting på fötterna när det gäller de klimatmål som ställs upp. Något bevis för att bekämpandet av koldioxiden inte kan ställa till det för vårt stackars jordklot finns inte. Man kan likna det vid sökande av liv i yttre rymden, teoretiskt är det möjligt men trots alla försök har det aldrig gått att bevisa.

Datorsimuleringar anses vara bevis på att världen kommer att drabbas av naturkatastrofer, men eftersom teori och praktik är två vitt skilda saker, krävs också att miljön samarbetar. Eftersom vår värld återhämtat sig från många tidigare naturkatastrofer utan mänsklig hjälp, kan det vara så att alla försök att rädda vår miljö istället skapar katastrofer. Moder Natur har blivit minst sagt nyckfull sedan människan genom olika åtgärder på sikt ska rädda vår miljö.

Miljöfanatiker av alla de slag hade en dröm, att vår värld skulle bli bättre för människorna att leva i. Från att till en början ses som kufar, ändrades det hela när smarta människor såg att det fanns pengar att tjäna på miljötänkandet. Skickliga lobbyister satte igång en offensiv som fick regeringar att lyssna. Ja, egentligen öppnades ögonen på regeringar om möjligheter att bättra på ländernas ekonomier.

Och visst har miljötänkandet utnyttjats av regeringar till att fylla statskassorna genom både miljöskatter och avgifter. Man kan fråga sig vad dessa pengar går till, om man bortser från den administration som blivit följden. Alla regeringar pratar om miljön, det finns inget enklare sätt att beskatta invånarna.   

Men även om nu regeringar världen över talar om hur viktig miljön är, är det inte mycket de kan göra annat än att påverka utsläppen genom ekonomiska pålagor. Det gäller alltså att vara finurlig och hitta på ännu fler skatter och avgifter för att det ska bli för dyrt med kärnkraft och koleldade kraftverk. Samma sak kommer även att gälla fordon som drivs med bensin och diesel, men det är otroligt kortsiktigt tänkt. Vad vet vi hur världen ser ut inom bara ett par år?

När miljörörelserna började kampen mot koldioxiden fick man höra att jordens oljetillgångar inte skulle räcka så värst många år. Man började tala om alternativa bränslen och etanol ansågs vara det bränsle det skulle satsas på. Vad som gjort att etanolen nu är på väg ut och satsningen ska ske på elfordon blir ingen klok på. Men satsningen på etanol innebar skövling av stora skogsområden som fick ge plats åt snabbväxande skog som nu antagligen får växa igen till snårskogar.

All el ska vara förnybar sägs det, men räcker verkligen vatten- och vindkraft till i det allt mer högteknologiska samhälle som är på väg att växa fram? Jag har svårt att se vindsnurror som förnybar elproducent, livslängden är tveksam och det går knappast att sätta upp en ny vindsnurra på samma betongfundament. Överhuvudtaget, hur kan de ses som förnybara? Ingen tycks forska i hur vindsnurrorna påverkar människor, djur och växtlighet, eller är det inte intressant?

Om intresset för att rädda vår miljö verkligen var viktig för människorna, skulle MP varit största parti i vårt land. Att de inte blivit det beror naturligtvis på att alla partier säger sig värna om vår miljö och vara feministiska, det gäller att vara garderad. Nu har Moderaterna klampat in på SD:s område, miljön kommer antagligen inte att bli så viktig framöver. Det beror naturligtvis på att det finns saker som verkligen är oroande och som måste hanteras i nutid. Många människor i vårt land lever under så svåra förhållanden att de inte kan eller orkar tänka framåt, men det är knappast intressant för Moderaterna.

Ett samhälle där allt fler inte har någonting att se fram emot, skapar en osäkerhet som ingen kan förutsäga vad följden blir. Oroligheter rapporteras nästan dagligen, kontrollsamhället har spelat ut sin roll. Misstron mot de politiska beslut som fattas har gjort att folk tänker själva.

Vädret är det stora samtalsämnet i semestertider, den svenska sommaren blir kortare och kyligare för varje år, trots den påstådda globala uppvärmningen. Tänk om alla så kallade experter har fel om hur vår miljö ska räddas? Eller om alla våra politiker har fel när det gäller hur folk vill ha det?

Bertrand Russel skrev en gång: Även om all har samma åsikt, kan alla ha fel. Det är de avvikande åsikterna som nu skapar oro bland våra politiker, att många börjat tänka själva och skaffat sig helt andra åsikter än de politiska makthavarna gör reklam för. Försök har gjorts att tysta medier som drar fram sådant som inte invånarna ska informeras om även i vårt land. Vad som händer när mattan lyfts där allt sopats under, kan vi inte ens gissa oss till.