Inget nytt under solen, i alla fall inte att vår
finansminister har svårt med matematik. Det har ju visat sig under hela
mandatperioden. Ivrig att få tala om hur mycket billigare en semesterresa
skulle bli med en sänkning av drivmedelsskatten, blev allting fel. På något
sätt ger det en vink om varför de rika får mer och de svaga i samhället skall
leva på svältgränsen. Men om hungriga vargar jagar bäst, varför inte höja
skatten för de rika så det svider och drastiskt sänka lönerna för alla med
politiska uppdrag?
Annat var det förr tiden när papper och penna gällde
istället för sociala medier, där fingrarna för det mesta är snabbare än hjärnan.
Ofta kommer tankar om hur vårt land sett ut, om inte politiker försökt ändra på
det som fungerade. Det började när hjulen vid de stora företagen fortfarande snurrade
och småbönder som nätt och jämnt kunde föda sig själva måste bort. Eller
snarare skulle de jobba inom industrin, som behövde folk som klarade av långa
arbetsdagar. Folk som bodde ute på vischan kostade pengar i form av service.
Och på den vägen är det.
Många av de en gång blomstrande industriorterna har
tömts med folk, de som fortfarande bor kvar kan inte annat eftersom de flesta
är äldre. Vad man inte tänker så mycket på är att de som bor på landsbygden, är
fler än de som bor i större städer. Oförklarligt nog är det alla dessa
människor som fått sämre samhällsservice med nedlagda bankkontor, Försäkringskassan
och Arbetsförmedlingen har förlagts till större orter.
Från de makthavandes sida gjordes allt för att i
princip tvinga folk att flytta från landsbygden till storstäder eller städer som
fortfarande hade någon form av industrier. Vad som hände kallas för urbanisering,
men är inget annat än att samla ihop folk till större städer. Har för mig att
vi är det mest urbaniserade landet, men det är knappast någonting att skryta
över. De tomma ytor som finns i vårt land, skulle kunna befolkas och i många
fall skulle människor klara sig själva med vad som behövs.
Ser man till landets möjligheter att vara
självförsörjande, är det som hänt med vår landsbygd med nedlagda jordbruk ingenting annat än ett
enormt politiskt misslyckande. Många större städer lider i dag av
överbefolkning som påverkat bostadsmarknaden, men också skapat en uppblandning som redan
nu skapar spänningar. Det handlar om kulturkrockar som ingen vet hur de skall
hanteras.
Vad som kommer behövas är en sammanhållande kraft,
en person som vet vad som fungerade och inte drar sig för att mixa på rätt sätt
med de nya förutsättningarna. Skulle inte förvåna om Håkan Juholt har den
egenskapen och jag håller inte för omöjligt att om han skulle starta ett parti,
skulle det komma in i riksdagen vid nästa val.
Lyssnar man på folk är de trötta på de gamla
partierna som trampar på i gamla fotspår, en del i ullstrumpor livrädda att
lova eller säga vad som kan vara fel saker. Det handlar ju om att få makten att
förändra och då helst efter eget huvud utan en tanke på att till och med det
största partiet, inte gillas av runt sjuttio procent av invånarna. Det är det
stora problemet med vårt politiska maktsystem, oavsett vilken sida vinner valet
är det ingenting en majoritet ställer sig bakom.
Vad människor längtar efter idag är ett mjukare samhälle, utan en piska vinande över ryggen för att föda sig själva, staten, kommuner och regioner.
