lördag 19 april 2014

Valet i höst kan komma att likna Let's Dance.

Det kommer att bli en minst sagt underlig valrörelse. Redan nu försöker inte bara regeringen, utan även oppositionspartierna tävla om hur många miljarder som ska fylla statens kassakista genom skatter. Anledningen till det är att det inte gick att tjäna in på gungorna, det regeringen förlorat på karusellen.
Att experimentet med jobblinjen sjösattes vid fel tidpunkt var naturligtvis en missbedömning. Eller snarare var regeringen alldeles för ivrig att förändra vårt land. De insåg inte att försämringar av trygghetsförsäkringarna skulle skapa en ekonomisk ojämlikhet som inte bara sakta men säkert får vårt samhälle att vittra sönder, konsumtionen blir också lidande.
Vad värre är, allt fler slås ut på grund av långvarig arbetslöshet och långtidssjukskrivningar. Kraven på invånarna fungerade inte som en morot utan som en piska, vilket fått till följd att många befinner sig på gränsen till kollaps. Nu talar man om psykisk ohälsan som en blivande folksjukdom, som enligt regeringen kan botas genom arbete som befriar dem från utanförskap.
Avsaknaden av förståelse för hur människor fungerar har skapat ett minst sagt märkligt samhälle. Man har blundat för att sjukdomar är någonting som inte går att styra, de drabbar människor oavsett om de är rika eller fattiga. Men det passade inte in i bilden av vårt land. I ett högt stående land som vårt existerar inte heller psykiska problem, psykiatrin bantades för många år sedan av just den anledningen.
Samma sak har det varit med skolan, för makthavande politiker ett nödvändigt ont som kostar skattepengar som behövs till annat. Redan på sjuttiotalet visade alarmerande rapporter att antalet elever med läs- och skrivsvårigheter ökat. Det löstes genom att inrätta specialklasser för dessa ungdomar, någonting som aldrig fick stora rubriker. Att dessa ungdomar berövades framtiden var det ingen som ägnade en tanke.
Man får en känsla av att ingen politisk makthavare ens har en aning om, hur många unga och övriga invånare i vårt land som i dagsläget har läs- och skrivsvårigheter. Debatten om hur skolan ska utformas kan bara ses som ett spel för galleriet, hela utbildningssystemet måste göras om från grunden. Det handlar om en förändring som kommer att ta många år innan resultatet visar sig, det ger inga politiska pluspoäng.. I grunden består de försämrade kunskaperna hos dagens elever på bristande förståelse för hur eleverna ska ta till sig kunskaperna. Det är skrämmande.
Läste för länge sedan ett uttalande som kanske förklarar varför det mesta har gått snett i inte bara vårt land, utan också i övriga världen. Det som fastnade var att han sa: Det har tagit mig sextio års studier att lära mig allt det, som jag trodde mig veta när jag var tjugo år. Det är tiden och erfarenheterna som lär oss om de misstag som gjorts. Tyvärr är det så att de flesta inte lär av sina misstag, de gör samma misstag om och om igen.
Men en lärdom borde våra aktiva politiker ta till sig av hur den moderna människan fungerar, det är bara att studera röstningen i de tevesända programmen. Det senaste är färskt, nämligen programmet Let's Dance. Efter fredagskvällens röstning uppstod folkstorm eftersom en skicklig dansare röstades bort och en fullkomligt oduglig blev kvar. Svenska folket hade sagt sitt och de kunde göra det anonymt.
Samma sak kan hända vid valet i höst. De två stora partierna kommer att skryta över hur duktiga de är, men de kommer att göra det inför döva öron. En stor del av folket kommer att ge det politiska etablissemanget en läxa, det är jag övertygad om.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar