Vilket helvete ska våra politiker ta tag i först?

Besvikelsen över att livet inte blivit som människor en gång drömt om, kan ställa till med mycket.  Det fanns stora samhällsproblem redan före flyktingströmmen till vårt land. Kriser inom skolan, vården, bostadsbristen och ökande sjuktal ältades av alla partier utan resultat. Dessutom hade verkligheten hunnit ikapp det svenska välfärdssamhället, fler måste i arbete för att det inte ska falla sönder och samman genom bristen på pengar.

Folk började ställa sig frågan av vilken anledning sjuktalen måste hållas nere och att alla måste i arbete, Sjuka har folk blivit tidigare och hög ungdomsarbetslöshet har funnits de senaste tjugofem åren. Orsaken till att så många ungdomar inte kunnat komma in på arbetsmarknaden har inget politiskt parti lagt ner tid och kraft på, då hade de varit tvungna att utreda sin egen roll.

Redan för runt tjugofem år sedan lämnade många ungdomar skolan med usla betyg på grund av läs- och skrivsvårigheter. Betygen hade börjat bli allt viktigare för att komma in på arbetsmarknaden. De med läs- och skrivsvårigheter gavs inte en chans att visa vad de kunde uträtta med sina händer. För de politiska makthavarna var det genant att det fanns "analfabeter" i vårt land, det gav en helt annan bild än den som  skapats för att visa upp för omvärlden.

Den långvariga höga ungdomsarbetslösheten är en del i den förändring vårt land genomgått. Ungdomar utslagna av samhället blev allt fler och kaka söker maka som man säger och det uppstod missbruk och ligor som sysslade med småbrott, som nu övergått i fullskalig kriminalitet. Det har varit en alldeles för het potatis för makthavande politiker att ta i, man har ju inte haft något grepp om hur omfattande det var. Nu börjar de i alla fall ana att det gått alldeles för långt och den nya polisorganisationen gör det inte bättre precis.  

Ett smalt parti som SD har behandlats på samma sätt som de ungdomar som hamnat i en gråzon, av den anledningen har allt fler tyckt att det låtit vettigt det företrädarna för Partiet öppet sagt. I det läget kallades det inte populistiskt, utan handlade enbart om rasism. Men stöd för sina åsikten har SD nu fått av Moderaternas nya linje. Men Moderaternas nya hårdare linjen mot invandring och flyktingmottagning är inte rasistiskt tänkt, det betyder bara att partiet läst av strömningarna ute i samhället. Att folk känner sig överkörda av de politiska makthavarna. Blir någon klok på politisk retorik?

Försökt läsa av hur folket vill ha det, har inte regeringen gjort. De sjuka, pensionärer  och de sämst ställda grupperna har hamnat på undantag, resultatet kan bara bli att dessa grupper revolterar mot vad de ser som maktmissbruk. Socialdemokraterna har vid varje val lovat att pensionärer och låglönegrupperna skulle få det bättre. Så har det inte blivit, det har funnits så mycket annat som haft högre prioritet. Partiet är inte ensam om att ha lovat guld och gröna skogar, men det enda människorna nu ser är vad som kan liknas vid kalhyggen.

Den som sätter sig i skuld är inte fri, sa Göran Persson. Men skuldsatta människor är det enda som hållit vårt land flytande, skulle alla börja spara pengar rasar hela det politiskt skapade kontrollsystemet som ett korthus. Om konsumtionen minskar blir många arbetslösa, vilket betyder minskade skatteintäkter. Det är förödande för staten, eftersom det kostar enormt med pengar att hålla svenska folket i Herrans tukt och förmaning.

Det går inte ihop att vi är ett rikt land, men det läggs mycket pengar på att vi ska ligga i framkant. Med den ambitionen är det lätt att hamna vid en stupkant istället. Det har kostat miljoner att hamna i säkerhetsrådet, men vad hjälper det vårt lands invånare? Vi har ju inte ens ett försvar värt namnet! Har "lillebrorskomplexet" fått styra det hela?

Att "muta" andra länder (vilket bevisligen gjorts) visar bara hur litet vårt land är i det stora hela. Ingen bryr sig om att läsa på om Sverige, inte ens de länder dit vi skickar enorma bistånd. Vet inte hur vår statsminister gratulerade Donald J Trump, men insåg det skrattretande i det hela. Skulle tro att Trump inte ens visste vem vår statsminister var, inte brydde sig heller, för den delen. Det finns många pyttesmå länder i världen sett med Amerikanska ögon, vårt land är ett av dem. Trots att ett mycket stort antal människor i Amerika har svenskt blod i ådrorna från utvandrade svenskar.

Den som flyttar från ett land, gör det av någon anledning. I de flesta fall med en förhoppning om en bättre framtid än i det gamla landet. Många unga har de senaste tjugo åren efter avslutade studier sökt sig till andra länder, de jag talat med hade inte sett någon framtid i vårt land. Någonting har alltså varit fel i vårt land under lång tid, men de politiska makthavarna har inte insett det.

Jag blir inte klok på hur politiker tänker, om de tänkt överhuvudtaget. De har helt enkelt inte under åren brytt sig om att ta hand om de befintliga invånarna. Nu har de tagit på sig ansvaret att ta hand om alla flyktingar som kommit hit. För visst ligger ansvaret helt på det politiska etablissemanget.

Förhoppningsvis kommer det nu inte våra politiska makthavare att som tidigare skapa monument över sig själva. Men alla pengar som slösats bort på detta, är pengar som skulle kommit invånarna tillgodo. Hur ska invånarna kunna ha förtroende för dessa människor?

Ett gott råd till alla politiker, gör som Palme sa när problemen hopade sig: Det gäller att ta ett helvete i taget. Det är bättre att göra en sak rätt, än att försöka lösa alla problem på en gång. Splittringen gör att det bara blir kattskit av allting. Men den stora frågan är vad som kan anses vara det viktigaste problemet, är det skolan som politikerna tror, eller är det ett rättvisare samhälle?