Under veckorna ser man glimtar av ministrar som med
allvarlig min, talar om vad som måste göras med det ökande våldet, krisen inom skolan,
vården och polisen. Efter dessa uttalanden formas alltid en fråga i mitt huvud:
Hur har det kunnat bli så här? För bara ett par år sedan såg allt ut att vara
frid och fröjd, det vara bara att det behövdes mer skatter och fler i arbete
som var problemet.
Men så hamnade skolans urusla resultat i fokus.
Politiska underbarnet "Lille Fridolf" lovade att få fason på skolan
inom hundra dagar. Men han var inte ensam, alla hade en lösning på skolans
problem. Ingen offrade tid på att försöka ta reda på vad som gått snett. Det är
ju politiska beslut som orsakat problemet.
Men de politiska misstagen har varit många, ingen
kunde ju ens ana konsekvenserna av att ha öppna gränser. För att göra det hela ännu
värre kärvade till sig ytterligare, eftersom problem som skolan, polisen och vården
också pockade på uppmärksamhet. Och det hela har bara blivit värre och värre.
Sedan kom hotet från öst och spillran av vårt
tidigare försvar fick våra politiker att undra över vad de ställt till med. Misstagen
har varit många och journalister och en växande grupp missnöjda har börjat
ifrågasätta politikers roll i vårt numera komplexa samhälle. Fler än en politiker
har säkert ställt sig själva frågan, vad ända in i helsike som hänt med svenska
folket.
Att folk gnällde var egentligen ingenting att bry
sig om. Men att allt fler blev sjuka och missnöjda med sina arbeten inom de
offentliga verksamheterna och sade upp sig i protest, det var någonting nytt.
Man har full förståelse för den panik som uppstått inom de politiska partierna,
utom inom Centern och SD som gnuggat händerna av förtjusning.
Moderaterna trodde sig precis som Socialdemokraterna kunna leva på gamla meriter, men vad de en gång gjorde har noll och intet värde i den
värld vi nu är på väg att träda in i. För visst har vårt land nästan
oöverstigliga problem att brottas med framöver. Läste att de stora biljättarna
lider av stora skälvan inför den förändring de redan kan se. De jobbar för
fullt med att möta de utmaningar som inte är längre bort än några år.
Biljättarnas ledningar har insett att de har fel
produkt i framtiden, men vad gör våra politiker? De har aldrig tänkt så långt,
att det politiska etablissemanget är det stora problemet. Vårt i demokratisk ordning fattade beslut fungerar inte längre demokratisk, och det är också omodernt i en högteknologisk värld. Vad ska de skylla på den dag då allt brakar
samman? I deras resonemang är det alltid någon annans fel, men vad hjälper det.
Eftersom politiker är ett tvärsnitt av folket, är de
i grunden konservativa och tål inga nymodigheter. Förändrar man ett samhälle
utan att ha det i åtanke, kan det gå käpprätt åt helsike. Och vi är på god väg.
Alldeles för mycket har förändrats av det samhälle vi en gång hade och det är definitivt
de politiska makthavarnas fel.
Den svenska arbetsmarknaden förändrades och
försvårade för ungdomar med dåliga betyg att få ett jobb. Att som i nuläget
prata om ingångsjobb är lite som att brandkåren kommer fram när huset brunnit
ner. Det hade ju varit så enkelt att återinföra lärlingsjobb igen, då hade vi
haft relativt unga som kunnat manuell svarvning där datorstyrda maskiner gått
bet.
Massvis av de som inte har eller kan lära sig
teoretiska kunskaper, kan som regel utföra underverk med sina händer genom sin
tekniska begåvning. Om någon skulle gått i spetsen för att bevara
hantverksyrken i vårt land skulle det varit Socialdemokraterna. Men de kapade
sina rötter med arbetarrörelsen för många år sedan och riktade in sig på
medelklassväljare. De hade ju själva blivit medelklass genom sina löner.
Naturligtvis skulle alla de ungdomar med usel
utbildning och åtföljande dåliga avgångsbetyg en dag tappa tålamodet. Stenhårda
regler för arbetssökande och svårigheter att få pengar från socialen skulle tvinga
dem att ta skeden i vacker hand. Trodde man! Det har bara lett till att de nu
har skarpladdade vapen i sin hand och använder dem också. Som de unga
människorna (Ja, äldre också för den delen) behandlas, kommer det politiska
etablissemanget att bli behandlat. Våld föder våld, det är hämnd många är ute
efter i dag.
Storstäder är en utmärkt plats för hatet att växa.
Ju större, desto svårare att överblicka och kontrollera. För att ta tillbaka
gatorna krävs att polisstyrkan dubbleras, att det finns poliser överallt på
gatorna dygnet runt. Men precis som med sjukvården och patienter som blir lagda
i korridorer och nödutrymmen, var ska alla smågangsters låsas in? Plockas alla
in blir det knökfullt som man brukar säga. Ja, jösses vilken soppa vårt
politiska etablissemang har skapat.
Jag har återkommande benämnt vårt moderna samhälle
som människofientligt och det stämmer ganska bra. För om inte människan sätts i
första rummet, blir det som det nu blivit. Politiska beslut har visats öppet
förakt för människor som blivit sjuka på grund av att de tvingats brottats med
underbemanning och urusla chefer. Ett folk uppför sig inte bättre än de
politiska makthavarna kan man säga. Vad som händer är att allt fler nu ger
tillbaka med samma mynt och sätter hårt mot hårt.
Den stora frågan är vem eller vilka som har modet
att rensa upp inom vår enorma byråkrati och administration. Det går inte längre
att vara politiskt korrekt, det måste till okonventionella åtgärder för att få
fason på vårt land. Den politiker som tror att det finns tid fram till nästa
val kommer att bli besviken, det måste ske så snart som möjligt innan SD bär
iväg mot trettio procent. De kanske redan är där, det skulle knappast
rapporteras i våra media utan locket läggas på. Svenska folket gör helt rätt
som inte litar på myndigheters rapportering och opinionsundersökningars resultat, det finns alldeles för mycket
desinformation i omlopp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar