Allting har med orsak och verkan att göra.

 Allting har med orsak och verkan att göra. När någonting går alldeles åt helsike, är det konsekvensen av ett tidigare felaktigt beslut. Det är mycket som gått alldeles åt helsike i vårt land, men som kunnat undvikas. De politiska partierna har för länge sen slutat lyssna på gräsrötterna, ett misstag som bäddat för alla felaktiga beslut.

När politiker med öppna armar tog emot den enorma anstormningen av flyktingar, såg gräsrötterna hur deras orter ute i landet förändrades. När nu sossarna yrar om att integrera dessa människor i vårt samhälle, har de inte en susning om hur folk ute i landet tänker och tycker. Kulturkrockar sker hela tiden eftersom många av de som kommit hit, vill leva som de gjorde där de kommit ifrån.

Det är inga billiga resor de betalat för att komma till vårt land, men de makthavande verkar aldrig ställt sig frågan varifrån dessa pengar kommit. Handlar det om människor som kommit hit för att få skydd, eller handlar det om ekonomiska flyktingar? Än värre, har de fått sina resor betalda av regeringar, med avsikt att infiltrera och inhämta information om vårt land?

Att hålla svenska folket i herrans tukt och förmaning genom vår byråkrati är en sak, att försöka hålla reda på de som kommit hit en annan. Det gnälls på SD trots att de flesta partier numera accepterat att det är dags att städa upp bland de som kommit till vårt land. Eller som är skrivna här, men åkt tillbaka dit de kommit ifrån. Lättlurade har våra politiker och myndigheter varit i alla fall.

Förtroende för våra politiker verkar inte många ha och det kan man förstå. Vad man däremot har svårt att förstå, är varför inte svenska folket sagt ifrån. Visserligen har folk missnöjesröstat, men det är lite som att hoppa ur askan i elden. Det ser man inte minst genom SD:s agerande i bakgrunden, där de sätter press på Kristersson. För de sämst ställda i vårt land har det bara skapat nya problem.

Därför förvånade det mig inte att det finns folk som vill lära ut hur vi ska bli lyckliga. Osökt få det mig att tänka på hur det startades skrattkurser en gång för länge sen. Vore det inte enklare att de makthavande skapade förutsättningar för folk att bli lyckliga och kan skratta? Tyvärr är det så att det skapats ett samhälle där allt ska tas på allvar, till och med ett skämt. Våra politiker är livrädda att uppfattas som löjliga. Trots det visar de genom sina uttalanden och beslut, att de inte är annat än löjliga pajaser.

Kanske det enda som biter är att våra politiker blir utskrattade.