Vårt lands regering har blåst upp såpbubblor som kan spricka när som helst.

Det händer titt som tätt att jag grubblar över vad det är för samhälle vi tvingas leva i. Lyssnar man på vad folk säger helt öppet, är jag inte ensam om det. Tyvärr når inte alla skällsord fram till de politiska makthavarna. Men även om de skulle göra det, är det bara några gnällspikar som inte är någonting att bry sig om. Eftersom det inte förekommer massdemonstrationer tror de makthavande att allt är frid och fröjd. Visst medges det att skolan, vården och omsorgen har problem, men det beror på att invånarna ställer alldeles för höga krav på det de betalar för genom sina skatter enligt en del politiker. Utspelen från våra ministrar börjar bli en tävling i dum, dummare, dummast.

Jag ser hela vårt politiska etablissemang som det gamla kortspelet Lökliga familjen. För att få makten måste det paras ihop en "släkt", som sedan (vilket händer i många fall) bråkar med varandra. För det mesta är det pengar det bråkas om inom familjer, så även inom politiken. Ja, snarare bråkas det om makten att styra vart skattepengarna ska användas till. Det måste ge se ut som att det är makthavarna som står för fiolerna, trots att de i själva verket öser ut skattebetalarnas pengar.

För att hålla kvar trovärdigheten med jobblinjen, har det gjorts de mest horribla omföringar i hopp om att det inte skulle uppmärksammas. Alla som är i behov av trygghetsförsäkringarna har märkt, men den moderna människan har fullt upp med att tänka på sig själv. Att alla de som åtnjuter jobbskatteavdraget genom fiffiga lösningar själva får betala, är knappast någonting vår regering vill ska hamna i rampljuset.

På något underligt sätt påminner det politiska spelet om de såpor som visas på teve. Börjar det grävas i hur smutsig politiken är, överträffar verkligheten de påhittade manuskripten. Från att ha varit företrädare för sina väljare, styrs numera våra politiker av lobbyister, som företräder de som vill tjäna ännu mer pengar.

Invånarna har blivit ett medel för att driva staten, kommunerna och landstingen, ingen bryr sig om hur människorna mår. Ökningen av antalet sjukskrivna talar sitt tydliga språk, ändå är det bara början på effekterna av försämringarna för de sjuka och arbetslösa. Det går inte att tvinga människor att bli friska eller få ett arbete, det måste ske den naturliga vägen. Tid att tillfriskna och en arbetsmarknad som är i behov av personal. Den politiker som inte begriper det, ska inte heller ha ett förtroendeuppdrag i invånarnas tjänst.

Motvilligt beundrar jag ändå de så kallade folkvalda, som genom sina uppdrag åtagit sig att förvalta invånarnas pengar på bästa sätt. När det gäller ekonomi är alldeles för många av våra folkvalda ute på helt okänd mark. Många av dem har till och med svårt att hantera sin privata ekonomi, vilket gör det hela ännu mer komplicerat. De tvingas förlita sig till partiledningen expertis.

Ingen kan förutsäga framtiden, men om man tänker sig att det uppstår en global ekonomisk kris, vad kommer att hända med vårt land? Ingen trodde bostadsbubblan skulle kunna spricka i Amerika, men det gjorde den. Alltså kan teoretiskt sett samma sak hända i vårt land. Priserna på bostäder och hyresrätter har än så länge med tillgång och efterfrågan att göra eftersom det är ont om bostäder, och det har varit en lönsam affär för staten.

För att gå utanför vårt lands gränser, varför inte titta på hur fastigheter i exempelvis Spanien tappat i värde. Ingen lönsam investering precis för de som köpte för runt sex år sedan, eftersom priserna sjunkit med trettio procent och på en del ställen till och med mera. Enbart en bostadskrasch skulle innebära en tragedi för många fastighetsägare i vårt land, men också att staten tvingas till enorma besparingsåtgärder. Vårt lands skuldsatta befolkning fungerar med andra ord som en krutdurk regeringen sitter på. Det behövs bara en tändande gnista för att de ska flyga i luften

Vem vet, kanske redan före valet kommer någon och viftar med en röd flagga och ropar: Tänt var det här! Ska jag ge mig på ett tips, blir det någon från Riksbanken. Från det hållet har det varnats ett bra tag nu. För hur det än är, ska regeringens skryt om sin egen förträfflighet och om landets stabila ekonomi, mest ses som uppblåsta såpbubblor.