tisdag 17 december 2013

Betalar man med jordnötter får man apor.

När industrijobben började försvinna trodde politiker på fullt allvar, att någonting nytt automatiskt skulle ta över. Kroppsarbete i alla ära, men med hjälp av den tekniska utvecklingen, skulle nya och mer avancerade jobb skapas. Men det viktigaste glömdes bort, att människorna måste utbildas för att kunna hantera de nya avancerade teknikerna.
Därför har det blivit som det är. De jobb som ersatt industrijobben som försvunnit, hittar man inom restauranger, pizzerior och små kaféer mm, men vad blev av de "finare" jobben, som skulle bli den moderna människans arbetsplatser? Jobben som måste utföras med kroppsarbete finns kvar, de kommer vi aldrig ifrån och tur är väl det, för hur skulle annars vårt land fungera.
I väntan på de fina jobben talas det nu om att satsa på turism. Idéerna finns men det behövs människor med både initiativkraft och pengar, för att kunna förverkliga framtidsdrömmar. Det hänger alltså på att privata näringsidkare är villiga att satsa pengar och hårt arbete. De nya jobben som kan skapas genom turism, är bara lågavlönade servicejobb.
Många kloka huvuden har slagits ihop för att kunna lösa den stora frågan hur fler ska kunna komma i arbete, ingen har ens lagt ner tid på hur vi ska bete oss om industrierna ska fortsätta att minska sin arbetskraft. Nödlösningen har varit att låta företag växa fram, genom att få arbetslösa att starta egna företag.
Det finns massvis med jobb i hemmen som jäktade människor inte orkar eller hinner med att göra, den marknaden hade varit stängd tidigare. Mycket tack vare att Sossarna motarbetade idén, det var ju rena pigjobben det var fråga om. Och visst är det så, men nu är de förklädda till småföretag. I många fall utnyttjas de anställda på precis samma sätt, som en gång i tiden, de vill säga genom att utföra skitjobben, de rika inte ville befatta sig med.
Jag kan förstå om många politiker börjat om undra om det verkligen kan vara framtiden för vårt land.
 För att få det hela att fungera krävs att någonting produceras och kan säljas till andra än i vårt land. Det är exporten som hållit vårt land flytande, utan den står vi oss slätt. Det är naturligtvis även vår regering medveten om, men försökt mörka hur allvarligt det är.
Efter att under lång tid bara pratat jobb, har nu skolan hamnat i fokus. Vårt land måste ha välutbildade för att kunna konkurrera. I bästa fall kan det bristfälligt rättas till inom en tioårsperiod, men de förlorade åren kommer att stå landet dyrt.
För att visa vad undervisning av hög klass betyder, har politiker börjat använda ord som många inte förstår innebörden av. Knappast politikern heller. Som det här med att alla måste leverera. Inte fasiken har det någonting med transporter att göra, utan att få någonting gjort. Själva har de sett det som att ha föregått med gott exempel genom att massvis med saker gjorts, som inte skulle ha gjorts. Saker som borde ha gjorts, har varit alldeles för tidskrävande och komplicerade. I många fall hade det varit bättre att de blivit sittande och rullat tummarna.
Det jag försöker beskriva är hur våra politiker fungerar i vår moderna och för många av dem, obegripliga värld. Den höga arbetslösheten har gjort att alla partier försökt övertrumfa varandra, med hur många nya jobb de kan skapa. Tja, det är lätt att säga, men svårare att kunna skapa jobben. Men så efter en rapport om de svenska elevernas bedrövliga studieresultat, tävlar nu alla partier om hur de ska förbättra undervisningen. Men det är minst sagt knepigt med kommunerna som ansvarig, därför höjs röster att staten ska ta över skolundervisningen igen. Men hur blir det då med alla som jobbar inom kommunernas Kunskapskontor? Eftersom det är ett kommunalt påhitt, som gjort rektorer och lärare till administratörer men inte förbättrat skolundervisningen, får kommunerna tydligen skylla sig själva.
De flesta är säkert medvetna om att många kommer att gå i pension de närmaste åren. Därför är det inte förvånande att arbetslösheten har sjunkit lite, för en orsak till det, är naturligtvis pensionsavgångar. Nya hållbara heltidsjobb lyser fortfarande med sin frånvaro, det är tillsvidare anställningar som gäller. Och det kan man förstå, det finns en överkapacitet ute i världen, orsaken till det är arbetslösheten i de forna industriländerna.
De senaste tio åren har verkligen de rika blivit rikare, det har inte gynnat övrig befolkning. Men den som tänker lite framåt, inser att om inte pengarna fördelas på flera, kommer den i sammanhanget lilla grupp som sitter på pengarna, att hamna i en knepig sits. Börje Ekholm, vd för Investor, uttryckte sig för att försvara högre styrelsearvoden "Betalar du med jordnötter, får du apor." Jösses, om han har rätt, är det ju inte så konstigt att vår värld ser ut som den gör. Nåja, genom sig själv känner man andra.
Tänk om de ständiga ökningarna av styrelsearvoden  istället skulle betalas in till en pott att fördela till de sämst ställda. Det skulle betyda att de kan konsumera det de behöver, vilket skulle det gynna inte minst tillväxten i ekonominalla. Men för de som sitter i styrelserummen och tydligen betalas med jordnötter, kanske det är svårt att fatta. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar