torsdag 12 december 2013

Förtjänar vi som inte är politiskt aktiva, att kallas för dumma svenskar?

Man brukar säga att vårt lands invånare är de minst informerade, när någonting beslutats om förändringar i vårt land. Det hela går ut på att vi inte ska bry våra hjärnor med de problem, våra politiker tagit på sig att hantera. Men det gäller bara i de fall där ett felaktigt beslut går att bortförklara, när det gällde de verkligt knepiga frågorna, som exempelvis kärnkraftsfrågan och medlemskapet i EU, var det däremot folket som skulle bestämma.
De allra flesta som röstade hade matats med information som visade alla fördelar, men ingenting sades om nackdelarna. Det var alltså de minst informerade som avgjorde båda dessa för landet så viktiga beslut. Om väljarna valt fel, fick de skylla sig själva.
Konsekvenserna av det här har fört med sig mycket obehag för invånarna. Vis av skadan röstade därför svenska folket emot ett införande av euron. De för invånarna viktiga besluten om införandet av jobbskatteavdraget samt försämringen av trygghetsförsäkringarna däremot, ansågs inte invånarna kapabla att rösta om. Förklara det den som kan.
Numera finns all information en knapptryckning bort, vilket gjort att all politisk retorik ses som rent skitsnack. Vad invånarna tidigare fått veta i viktiga frågor, kan därför ses som missledande information.
Utomlands har alla underligheter renderat svenskarna ett rykte som cirkulerat i många år, men ingen verkar ha undrat över själva grunden till ryktet. Det jag tänker på är vad som sägs i flera Europeiska länder, nämligen dumma svenskar. Men varifrån kommer detta rykte om svenskarnas dumhet?
Våra politiska makthavare har haft god tid på sig att visa, att vi svenskar inte alls är dumma. Men istället har nu ryktet fått vatten på kvarnen, i och med att våra svenska ungdomar har svårt att ta till sig kunskap. Är svenska ungdomar dummare än i andra länder, eller är det de ansvariga makthavarna som är det?
Talar man med människor i andra länder, blir svaret våra politiska makthavare. Och det är ingenting nytt, den åsikten har funnits i många år. Det fantastiska demokratiskt fulländade politiska system vi har i vårt land och som andra länder borde ha tagit till sig, förkastas av andra länder. Vad de pekar på är att Sverige, som en gång ansågs vara storebror i de Nordiska länderna, numera passerats av sina till ytan och folkmängd betydligt mindre grannländer.    
Hur kommer det sig då att vårt land halkar efter övriga länder? Det beror definitivt inte på invånarna, alltså måste det vara de politiska makthavarna. Ute i Europa hyllades vårt radarpar för att kunnat lotsa vårt land undan den värsta ekonomiska krisen. När konsekvenserna av den förda politiken börjat visa sig i hur vårt land halkat bakåt inom många områden, har ryggdunkningarna uteblivit.
Man måste därför se det som att skillnaden mellan succé och fiasko är otroligt liten. När bakslagen kommer är det lätt att glömma framgångar, fiaskot däremot är vad människor minns. Det tog tid innan den skada jobblinjen orsakat både vårt land och många invånare visade sig. Men när det nu står klart för allt fler, pekar det mot ett enormt fiasko. Regeringen har mer än väl visat att den verkligen förtjänar att kallas för dumma svenskar, men svenska folket ska inte dras över en kam. Men hur ska alla andra som bor i landet kunna förbättra vårt skamfilade rykte? Enklaste sättet är att visa att svenska folket är smartare, än de politiska makthavarna. Det är inte alls svårt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar