Det behövs en förändring för att kunna bryta ett gammalt bleknat mönster.

När man kommer upp i min ålder har man fått massvis av det många politiker säger sig ha, social kompetens. Ja, egentligen är ju det ett finare namn för erfarenhet och det har man ju samlat på sig under åren. Att dessutom läst tusentals böcker och följt med i tidningar, både svenska och utländska, har det gett mig fakta som för det mesta smular sönder det våra politiker har att säga.

Tack vare mina vänner utomlands och deras syn på vårt land, har jag lärt mig att se på det som händer ur ett annat perspektiv. Margot Wallström sa sig också ha fått det för något år sedan efter att ha jobbat utomlands. För mig verkar det som om missat en hel del, hon har kanske varit borta för länge.

Nåja, nog om det och över till våra "förtroendevalda". Eget skryt luktar illa sa man förr, men skryt är vanligt förekommande inom politiken. Visserligen om sådant som hände för evigheter sedan, vad som uträttats i modern tid är inte någonting att skryta med. Av den anledningen uppfattas det våra politiker som en samling höns i en hönsgård, vilket är helt i stil med de feministiska framtoning våra makthavare vill ha.

Tyvärr är det så att högsta status inom politiken, är att vara en duktig retoriker och debattör, någon som kan vända svart till vitt och tvärtom. Inom partierna hyllas dessa personer verbala förmåga, de kritiska kallar det skitsnack och ingenting annat. Och märkligt nog har det blivit hur många ser på våra politiker, de pratar och pratar men mer blir det inte. Den största anledningen till det är att de fortsätter tjata om vårt välfärdssamhälle, som bara existerar i den politiska världen.

I den verkliga världen existerar inte välfärdssamhället, där handlar det istället om att suga ut de gamla och orkeslösa till döddagar. Eller tvinga arbetslösa och sjuka till att utföra meningslösa jobb. Visst förnedras och jagas de arbetslösa och sjuka, men värst är det för de ensamstående äldre som tvingas bo på "hemmet", De får verkligen betala för sig. Allting är noga uträknat att pensionen ska räcka precis till den "vård" som tillhandahålls. Det gäller att suga ut invånarna till sista andetaget. Människovärde, vad är det? Jo, att alla måste göra rätt för sig till sista andetaget.

Det här är ett globalt problem, människan måste tjäna pengar för att hjulen ska kunna snurra. Men nu börjar allt fler tycka att ekorrhjulet börjat snurra för fort, de måste jaga livet ur sig för att inte stå på öronen. Många har redan gjort det, men nu tänker inte folk längre att det händer inte mig, utan när kommer det att hända mig. Det är inte alls säkert att det vi har i dag, finns kvar i morgon.

Naturligtvis skapar det helt andra tankar om framtiden än vad de politiska makthavarna vill att vi ska tänka. Ja, de vill inte att vi tänker överhuvudtaget, utan bara kör på så länge det går. De har inte förstått att hela upplägget är som att tänja på en gummisnodd, till sist går den av och det blir en rejäl smäll på fingrarna. Det kommer att svida, det börjar allt fler inse.

Även de med miljardinkomster varje år har börjat bli nervösa, de har samlat på sig det mesta av pengarna i omlopp, det blir allt svårare att plocka på sig mer. Visst är det märkligt att många av dessa verkar ha kommit underfund med att ju fler som blir fattiga, desto mindre kommer de att kunna sälja av sina varor och tjänster. Den utvecklingen hade de inte räknat med och har därför lejt skickliga ekonomer, som med vederhäftiga underlag kommer att sätta press på regeringar.

Redan har det läckt ut vad dessa ekonomer kommit fram till, nämligen att alla invånare måste ha en inkomst de kan överleva på. Att varje hundralapp åstadkommer bättre rundgång på pengarna och sparar in på bidrag i alla dess former. Med andra ord, alla tjänar på det. Om lösningen är så enkel, varför har ingen kommit på den tidigare?

Men visst ligger det någonting i det. Bara i vårt land kostar pensioner (som betalats in under åren men försnillats),barnbidrag, hyresbidrag, socialbidrag mm. enormt med pengar. Hela vårt så kallade välfärdssystem är ju uppbyggt på att man ska betala in en hundring i skatt för att i bästa fall få en tjuga tillbaka, men invånarna ska tro att politikerna plockat pengarna ur egen ficka. Vad det hela handlar om är ett lurendrejeri som kostar invånarna fantasisummor varje år på grund av att allt detta också måste administreras.

När man börjar tänka i de banorna, förstår man också det ett flertal ekonomer kommit fram till, nämligen att invånare borde ha en basinkomst. En ekonomisk plattform som ger invånarna möjlighet att göra som de själva vill. Samstämt har ekonomerna kommit fram till att friheten för människan att odla sina egna intressen och utnyttja sin medfödda kreativitet, kommer att skapa de jobb som robotar och de intelligenta maskinerna kommer att ta ifrån oss.

Gör det själv har införts av både offentliga verksamheter och banker, vilket fått folk att bli mer självständiga. Den moderna människan handlar på nätet istället för att gå till en affär och släpa hem varorna. De kan till och med ställa en diagnos på sina krämpor och beställa medicin med en knapptryckning. När väl de intelligenta maskiner gjort sitt intåg kommer folk att säga: Vi behöver inga politiska företrädare, vi knappar in våra önskemål direkt statens dator.

Javisst, den intelligenta datorn väger för och nackdelar i en svinblink och lägger det bland förslag till beslut som ska fattas. Eftersom denna intelligenta maskin matas med vad de förtroendevalda skulle gjort under åren, att på bästa sätt förvalta invånarnas pengar, tar maskinen hänsyn till detta. Vad jag kan förstå kommer det att skapa ett demokratisk samhälle i ordets rätta bemärkelse. Alla har möjlighet att framföra sina åsikter, är de bra för invånarna kommer de också att läggas fram för beslut.

På sätt och vis känns det som om rättvisa är på väg att skippas och att folkviljan och inte politiska ideologier tillåts experimentera med reformer. I demokratisk ordning fattade beslut av människor som inte inser konsekvenserna av besluten, är en fara för demokratin. Allt finns som styckmördaren sa, men utvecklingen har motarbetats av regeringar. Nu ser det ut som att utvecklingen mot ett helt annat samhälle inte går att stoppa, det ska vi vara tacksamma för.

För mig är det oförklarligt att jobblinjen kunde införas, varför inte landets invånare sa ifrån på skarpen. Ja, egentligen skulle det sagts ifrån långt tidigare, men det har inte legat i svenska folkets natur. Men tankar om en större frihet har funnits i många år, jag fastnade för någonting jag läste för runt sextio år sedan, eftersom jag vantrivdes med mitt jobb.

Blocket är tummat och vem som skrev det har försvunnit, men det stod i alla fall så här: Istället för att gnälla om att vi kommit på fel plats – varför inte omskapa den till att passa oss? Varför inte hävda vår personlighet att behärska omgivningen efter vår särart och till vår trivsel och hindra den pressa in oss i en inkongruent livsform? Vi äger vår egen palett och mejsel och kan färga och modellera vårt livsrum efter vår egen typ.

Det känns som om det är just de här tankarna som rör sig i mångas huvuden i den hektiska penningtänkande värld vi tvingas leva i. Det behövs en förändring för att kunna bryta ett gammalt bleknat mönster.