söndag 16 augusti 2020

Vårt samhälle visade sig vara ohållbart.

 En lika allvarlig kris som den vi nu upplever i form av pandemin, kommer vi få uppleva efter den i form av en förtroendekris för regeringen. Har svårt att se hur regeringen skall ha någon trovärdighet när de talar om välfärd, det fanns bevisligen ingen sådan när viruset slog till, trots ekonomisk tillväxt i en mycket lång högkonjunktur.


De samhällsproblem vi nu har är följden av politiska beslut, naturligtvis ställer sig folk frågan om våra politiker verkligen vet vad de håller på med. När folk dött som flugor på äldreboenden och övriga gamlingar skrämts upp och i många fall inte vågar gå ut, pratar regeringen om extra skatter som måste till. Det ena förslaget mer vansinnigt än det andra.


De lagar vi har verkar skydda brottslingar istället för brottsoffer, rättssäkerheten för invånarna har kompromissats sönder och samman. Det är svårt att hitta oberoende experter som skulle kunna ta bort alla kryphål som finns inbakade och försvårar för de som skall fastställa straff. Det har gått så långt att brottslingar har ett bättre rättsligt skydd än invånarna. Bakom detta fiasko ligger de politiska lagråden som försöker hitta politiska poäng i skapandet av nya och omarbetning av gamla tandlösa lagar.


Vi måste se framåt hörde jag en politiker säga, att titta på det som händer nu kan inte vara trevligt. Vårt politiskt skapade samhälle har visat sig vara ett luftslott, att allt skulle finnas i takt med att det behövdes blev till bättre sent än aldrig. Till och med de stora företagen drabbades av vad de själva skapat för att spara pengar på lagerhållning.


I en artikel fick jag förklarat att pandemin blottat de enorma svagheter som finns, länders regeringar har inte kunnat ställa om till de nya förutsättningar som nu gäller. Nu spräcks budgetar eftersom allt baserats på fortsatt ekonomisk tillväxt, det blev tvärtom. 


I väntan på ett vaccin som ska bromsa upp pandemin, letar politiker efter en patentmedicin som ska få fart på hjulen igen. Skattepengar måste in, enbart de fasta kostnaderna för att driva landet, kommunerna och regionerna handlar om massvis med miljarder. Förhoppningen är att det kommer finnas ett uppdämt behov, men det som är förlorat är borta för alltid.


Våra politiker ska nu vara entreprenörer och skapa jobb, någonting de ständigt misslyckas med.  Det finns till och med en omstart kommission, så håll i er för extra skatter skall finansiera det hela. Miljarderna som behövs för att rusta upp den illa sargade sjukvården verkar gå till utökad RUT och ROT. Inte förvånande men det är en förlustaffär för staten, vad än våra politiker säger. Men det har gett sysselsättning var det en centerpartist som sa, men undviker att vissa suspekta företag fått utrymme att sko sig. Det kan bli så när godtrogna politiker tror sig varit smarta.


Läste senast i dag att vår av politiker hyllade arbetslinje, ska bli det som sätter vårt land på fötter. Samtidigt hotar Sabuni (L) att sätta hårt mot hårt om inte det genomförs skattesänkningar för medel- och låginkomsttagare, lite grädde på moset till de som får jobbskatteavdrag. Men det stora antalet med pensioner och usla sjukbidrag, vad ska de leva av? Kan förstå varför L har en bra bit upp till riksdagsspärren, 


Men som det ser ut lockar inte heller centerns minst sagt otidsenliga politik. Många drog åt sig öronen när värnskatten togs bort, vilket Centern låg bakom. Där försvann pengar som verkligen behövts för att lindra plågan för de sämst ställda. Partiet har inte heller släppt tanken på att lägga ner Af och ersätta med privata aktörer, trots att vi kan förvänta oss hög arbetslöshet och många jobb som försvunnit. Det är realisterna om det finns några sådana som blir nästa vals vinnare och bland dem finns inte Centern.


Hör ofta folk säga att det bästa vore att rösta fram SD och ge dem fyra år för att rensa upp vårt land och sedan rösta bort dem. Jodå, folk försöker räkna ut hur det ska kunna gå att få fason på vårt land och de övriga partierna är blötfisar som inte vågar ta i de glödheta problemen ens med tång. 


En så enkel sak som att verkligen skicka iväg de som ska utvisas kan inte bortförklaras med att länderna inte tar emot dem. Tacka för att de inte vill ta emot dem, det är ju kriminella det handlar om! Runt sexhundra av dessa vet inte myndigheterna var de befinner sig, men visst överlever de genom brottslighet som drabbar oskyldiga människor. Tacka fan för att de som drabbas blir förbannade och ilskan riktas mot de makthavande.


Men det finns ytterligare någonting som oroar, nämligen att sköterskor och undersköterskor säger upp sig efter att ha fått nog. Tacka för det, de har ju den mest otacksamma arbetsgivaren som inte förstår sig på det här med personalpolitik. Ja, egentligen skulle det heta arbetsgivaransvar men ansvar är ju knappast bypolitikers starka sida.


De hitkommande har fyllt på skolorna med elever och kunskapsnämnder inom kommunerna sliter sitt hår. Hur de än gör blir invånarna förbannade, men de har ju ingen utbildning när det gäller undervisning av våra barn, de rättar sig då efter den budget som fastställts. Skulle inte förvåna om nya privatskolor växer fram, det finns ju nedlagda skolor de kan använda.


Mitt i allt detta har ett observatorium på en söderhavsö som mäter koldioxidhalten i atmosfären kommit fram till att trots att de flesta flygplanen står på marken, ligger koldioxidhalten på samma nivå som mätperioden förra året. Kan förstå att många experter kliar sig i huvudet, om det inte beror på drivmedel, vad beror det då på?


Det är naturligtvis forskares sak att ta reda på, men det har handlat om ensidig bevisföring och dom redan fälld, det är industrier, flyget och bilismen som är bovarna. Tydligen kan de nu koppla bort flyget och kanske även bilismen, men vad ska då kunna beskattas för att rädda vår miljö? 


Visst har vi klimatproblem men som knappast kan åtgärdas med pengar. Det krävs att vårt samhälle görs människovänligare, vilket inte är möjligt så länge som övriga utgifter äter upp en stor del av det invånarna betalar skatt för att få utfört. Alla omfördelningar som gjorts har lett oss fram till att det inte längre går att omfördela pengar, de behövs inom alla områden numera vilket att vi nått den gräns då det måste sparas in på onödiga kostnader. Dags att titta på vilka som behövs och göra oss av med de som inte gör det.


Pandemin blev i alla fall beviset på att det politiska maktsystem vi har är ohållbart, det kanske även våra politiker nu insett.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar