Det politiskt skapade samhällssystemets kollaps.

Efter att vecka in och vecka ut läst och hört andras åsikter, borde man inte behöva ha några egna. Men det har fungerat tvärt om, man kommer på sig själv med att ha åsikter som går stick i stäv med vad de så kallade auktoriteterna har att komma med. Ja, om nu dessa människor kan kallas auktoriteter som de själva vill ses som. För gemene man i vårt lågutbildade land är dessa tyckare ingenting annat än en samling "dönickar", som ägnar sig åt idioti och inbördes beundran. 

Nu är det ju väl känt att de som anses vara auktoriteter, blivit det på gamla meriter. Av den anledningen är de fullständigt vilse, i det högteknologiska samhälle som växt fram. Allting baseras på vad som hänt, men eftersom det inte stämmer överens med de svängningar vi kan se, skapar det oro om vad som är rätt väg att gå. Om det finns någon, för problemet är att ingen tycks veta vart vi är på väg, eftersom framtiden varit inställd på autopilot. När ingen vågar ta över kommandot, bråkar alla om vems fel det är, att vi hamnat alldeles åt helsike.

De flesta som har ögonen öppna kan se att det politiskt skapade samhälle vi har, är på väg att falla sönder och samman. Den nuvarande regeringen gör det lätt för sig och ändrar inte på de misstag som gjordes av den föregående regeringen. Mycket beroende på att de är medskyldiga till att besluten kunde drivas igenom. Det är alltså inte bara den föregående Alliansregeringen ledd av Moderaterna, som orsakat de skador som troligtvis aldrig går att reparera. Risken för att vi hamnar i allvarlig kris är överhängande, men det är invånarna som måste skrapa ihop resterna och försöka bygga upp någonting nytt.

Att skilja på mitt och ditt tycks vara svårt för hela den politiskt uppbyggda byråkratin som skall vara i invånarnas tjänst. Det demokratiska styrelsesätt vi en gång hade, har ersatts av ekonomiskt tänkande och lönsamhetskrav, utan en tanke på vad som är bäst för invånarna. Bäst för invånarna är inte hårt arbete och höga skatter som ska se till att välfärden och det gammalmodiga styrelsesättet bevaras. Vi har sett under åren att ju mer pengar som kommit in, desto mer har det slösats. Det kan bli så när ingen kan ställas till svars för sina handlingar.

Ja, att de inte hade något personligt ansvar är väl vad en del fifflare trodde, nu kommer det säkert att nystas upp att det gjorts som det alltid gjorts. Med andra ord kommer svenska folket att få en förklaring på de offentliga verksamheternas ständiga behov av nya pengar. Det är bara att titta på de löner många politiker och höga chefer har, de som beslutat om dessa löner har inte haft en tanke på att det är invånarnas pengar lönerna betalas med.

Göran Greider, chefredaktör och en ofta sedd person i morgonprogram på teve med hårtestarna spretande åt alla håll, skrev för några år sedan att den svenska medelklassen blivit dummare. I det har han säkert alldeles rätt, men det beror på vad man menar med medelklass. Många av våra politiska företrädare måste lönemässigt ses som övre medelklass. Det enda det bevisar är att utbildning inte alltid betyder höga inkomster, det räcker att satsa på en politisk karriär.

Jag blev aldrig klok på vad Greider menade med sin artikel. Om det inte var de högavlönade politikerna han ansåg blivit dummare, var det medelklassen överlag? Kanske är det sant det han skrev, men det gör oss till ett oerhört dumt folk. Naiva och godtrogna är svenskar kända för att vara, men dumma ... Är det därför vi fått ett samhälle vi själva inte begripit är alldeles åt helsike innan det är för sent att göra någonting åt det?

Resultatet av bristen på högre utbildning och kompetens visar sig av naturliga skäl när världen och vårt samhälle blir mer och mer komplicerat. Det under åren skapade kontrollsystemet fungerar inte, det lever okontrollerbart sitt eget liv. Införs ett kontrollsystem för invånarna måste ett liknande finnas för de verksamheter som fungerar som servicefunktioner i vårt samhällsmaskineri.

Den skapade kontrollapparaten är förnedrande för många människor, trots alla fagra ord från våra politiker är inte alla lika mycket värda. Det som händer i vårt land är resultatet av politiska beslut som undergrävt förtroendet för vår demokrati och förnedrar många människor. Ingen ska behöva tigga pengar från socialen, det ska vara en självklarhet att den som behöver ska ha ekonomisk hjälp. Men som vi fått reda på, pengarna rinner mellan fingrarna inom de offentliga verksamheterna.

Det som hände i Rinkeby och som händer på många platser i vårt land, är ingenting annat än resultatet av skapade orättvisor. Folk blir förbannade och gör saker de annars inte skulle ha gjort. Våra regeringar inklusive vår nuvarande har vägrat inse att många blivit fattigare och måste göra någonting åt det. De har skapat den krutdurk de själva sitter på i nuläget på grund av en skrämmande inkompetens.

Den gamle författaren Frans G Bengtsson upptäckte någonting som han också skrev ner nämligen följande: Mänskligheten dumhet har inte blivit större under tidens lopp, men dess möjlighet att ge uttryck åt sin dumhet har allt blivit större. Slutsatsen av det måste bli att våra politiker inte blivit dummare, men det moderna samhällets möjligheter att göra dumheter, har blivit oändligt mycke större.

Vår tidigare hyllade inrikesminister ser mer och mer uppgiven ut, det måste skapas nya och strängare lagar för att få bukt med våldet och den ökande brottsligheten. Tänk om det vore så enkelt, det som sker har med orsak och verkan att göra. Massvis med beslut måste rivas upp och människan sättas i första rummet och det är inte gjort i en handvändning. Det samhälle vi fått och ingen vill ha, är konsekvenserna av dåligt genomtänkta beslut, som på ett fruktansvärt sätt drabbat ett mycket stort antal människor. Hela det politiska etablissemanget borde veta hut.