lördag 5 oktober 2013

Glöm det där med politiska företrädare.

Det enda man kan vara säker på när det gäller framtiden är, att vi kommer att få betala för vad alliansregeringen ställt till med. Troligtvis blir det genom höjda skatter för att kunna räta upp vårt land, men jag tror inte svenska folket är villigt att betala för politiska misstag. Det är ju misshushållningen med skattebetalarnas pengar som orsakat försämringarna.
Misstron mot om politiker verkligen vet vad de pratar om, kan man höra överallt. Det har inte minst de små allianspartierna fått känna av. De kan stå som ett varnande exempel för hur illa det kan gå, om man satsar på att göra gemensam sak med en större partner. Störst är alltid starkast, vilket får till följd att de små partierna kommer helt i skymundan. KD och Centern har balanserat på slak lina under flera år, nu tycks även FP:s gamla trogna väljare tröttnat.
Just det här med att stryka gamla trogna väljare medhårs, har inte partierna brytt sig så mycket om, de brukar rösta som de alltid gjort. Ja, brukade kan man nog med fog säga, det är de gamla trogna väljarna som nu sviker dagens utslätade partier. En röst på de små partierna, är ju egentligen en röst på det största och det har de gamla väljarna svårt att smälta. För många pensionärer är Moderaterna ett rött skynke, jag har hört äldre kalla dem för översittare.
Vad som tydligen förbryllar både politiker och statsvetare är, att skaran av människor som inte vet vem de ska rösta på börjar närma sig tjugo procent. Partistrateger gnugga geniknölarna för att kunna locka dessa osäkra väljare. Ingen tycks ha tänkt på att de som säger sig vara osäkra, inte vill tala om hur de tänker rösta nästa år.
Det finns inget parti som kan få egen majoritet längre och tur är väl det, vi äldre minns hur det fungerade i enpartistaten Sverige. Vårt land har aldrig återhämtat sig sedan dess. Mest tack vare att de forna stora partiet med näbbar och klor försökt hålla sig kvar vid makten, har det efter varje val, startat en kohandel för att uppnå majoritet. Partier som inte borde fått en plats i maktstrukturen har skapat fler och fler förtroendeuppdrag på bekostnad av skattepengar som behövts till annat.
Att det ses som ett svek mot väljarna kan man förstå, inte minst de som röstat efter sin övertygelse, men den politiska ledningen svikit sin ideologi för att få vara med vid köttgrytorna. Så har skett vid efter varje val i många år, inte minst när det gäller kommuner och landsting. En bra lön och fin titel lockar mer, än att företräda väljarnas intresse.
Jag har många gånger varit inne på att politisk styrning, kommer att driva vårt land i fördärvet. För att överleva i framtiden, måste det till att den politiska makten bryts och att kompetenta människor ser till att alla har samma grund att stå på. Vad uppdragen går ut på, är ju att invånarnas skattepengar ska förvaltas på bästa sätt. Politiker är definitivt inte vuxna den uppgiften.
Utvecklingen i vårt land har gått i helt fel riktning, det är inte folkviljan som styr, utan en maktelit uppbackad av vår snåriga byråkrati. Man ska naturligtvis inte önska sig en djup ekonomisk kris, men det kanske är det enda som kan ta kål på det politiskt uppbyggda maktsystemet.
Många politiker har alldeles för bra betalt i förhållande till sina kunskaper, för den lönen kan man få oerhört skickliga personer som verkligen vet vad de håller på med. Visst skulle de stöta på svårigheter att organisera hela den offentliga sektorn (något makthavande politiker misslyckats med kapitalt), men visst skulle det gå. Men det behövs hårda nypor och kunskap om hur saker och ting ska fungerar för att få rätsida på den politiska snårskogen. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar