Bara de kloka är i besittning av idéer, de flesta människor är besatta av idéer.

Ju fler vi är tillsammans, ju gladare vi bli. Om den populära allsången sjungs inom de politiska leden vet jag inte, men den stämmer väl överens med hur det blivit i vårt land. Det har gått inflation i kommunal- och landstingsråd. Utöver dessa har vi oppositionsråd som får vara med för syns skull.

De jobbfixerade politikerna har stångat huvudet i väggen, när det gäller nya jobb till de arbetslösa, men inte åt lojala medarbetare. Visst har det skapats några jobb i vårt land, men inte där de verkligen behövts. Tvärtom har det sparats in på de som behövts, för att ha pengar till fler politiska uppdrag.

Men jag är inte förvånad, eftersom jag för flera år sedan hörde en politiker säga, att det var alldeles för få politiska uppdrag. För att trygga återväxten inom partierna måste det finnas en morot att orka fortsätta. Som det sett ut under en längre tid, tar det alldeles för lång tid att komma in i den politiska gemenskapen för de unga. Eftersom det hör ungdomen till att det är snabba ryck, har de därför tröttnat och hoppat av.

Hur mycket alla politiker och människor som har politiskt skapade jobb kostar varje år, är nästan omöjligt att få grepp om. Det finns politiskt utsedda personer som sitter som chefer över chefer anställda på kunskaper och meriter, vilket visar hur slösaktigt de politiska makthavarna förvaltar skattepengarna.

Alltid när detta förs på tal, blandas vår demokrati in i bilden som en viktig faktor. Från politiskt håll har det inte insetts att de demokratiska spelreglerna istället sätts ur spel. Eftersom inget parti längre får egen majoritet, tillåts även de små att få plats i den beslutsfattande gruppen. De mest underliga beslut tvingas därför fram av de små som bjudits in. Med stöd av att ett majoritetsbeslut fattats, kan invånarna köras över, utan att någon kan ställas till ansvar.

Ingen politiker tycks vara medveten om att det handlar om korruption på högsta nivå. Det vimlar av nya förtroendeuppdrag som skapats för att anpassas till de ständigt nya förutsättningarna. Alla måste vara överens för att komma fram till ett majoritetsbeslut, då måste en del "smörjas". I ganska många fall glömmer det forna stora arbetarpartiet bort, att de inte är störst bäst och vackrast och kör över både de hjälpande partierna och de gamla trogna väljarna.

Varje dag kan man läsa om att de privata företagen inom skola, vård och omsorg gör vinster som sedan förs ut ur landet. Istället för att ta reda på hur dessa företag kan vara så lönsamma, ska istället vinster förbjudas. Har ingen politiker fattat att de verksamheter som styrs av politiker, dras med kostnader som inte de privata har. Vad kostar den politiska ledningen inom kommuner och landsting under ett år?

Den politiska styrningen kostar enormt med pengar varje år, utan att det ger någonting tillbaka till skattebetalarna. Att många jobb försvinner i framtiden inom det privata näringslivet genom den tekniska utvecklingen, tycks inte bekymra någon politiker. De tycks tänka den dagen, den sorgen.

Utöver den tekniska utvecklingen, kommer nästa steg in i bilden. Vad det handlar om är en utveckling av Artificiell Intelligens, det vill säga datorprogram och superdatorer som utnyttjar alla de fakta och kunskapsbaser som redan nu finns lagrade. Datorerna kan spotta fram beslutsunderlag baserade på fakta, men även de olika snedeffekter som kan inträffa, det vill säga konsekvensanalyser kan göras med stor träffsäkerhet.  Med andra ord, minsta möjliga chanstagning.

Den mänskliga faktorn ställer ofta till det, man kan säga att dagsformen är avgörande. En dålig dag kan ställa till det på värsta tänkbara sätt. Det slentrianmässiga politiska arbetet har följt samma lunk, oavsett vilka som tagit på sig makten att styra. Vad det handlar om är ett lagarbete för att skydda sin födkrok, som betalas genom invånarnas skatter.

Folk är inte så dumma som de politiska partierna utgår ifrån. Invånarna gör precis som politikerna, de  spelar inte med öppna kort, vilket gör att opinionsundersökningar får tas med en nypa salt. Det är först vid sammanräkningen på valnatten, det kommer att visa sig.

För ett antal år sedan talades det mycket om genusperspektivet, de flesta på gatan förstod inte ett dugg vad det handlade om. Att det mer eller mindre rann ut i sanden, berodde på just det, ingen förstod vad det egentligen handlade om. Nu är feminism på tapeten, vilket fått en hel drös med mansgrisar att hamna på djupt vatten. De har inte ens en susning om vad det kommer att innebära för deras egen del, men skrämmande är det.

Om det visar sig att Fi är för kort i rocken fen här gången, kommer det i slutspurten fram till valdagen, att bli det helt andra saker än feminism som det kommer att munhuggas om. Eftersom de flesta kvinnor redan bestämt sig, lutar det åt att Fi inte tar sig in i Riksdagen. Gubbarna kommer att kunna andas ut och allt blir som vanligt igen.

Jag irriteras ofta av politiker som säger sig ha visioner, men mest av de som säger sig ha lösningar på de samhällsproblem, som med åren blivit allt mer oroväckande. För de flesta säger säkert namnet Mary Elizabeth Coleridge ingenting. Men det hon skrev en gång, kan man verkligen kalla för att slå huvudet på spiken och stämmer in på många med politiska uppdrag. Det lyder så här: Bara de kloka är i besittning av idéer, de flesta människor är besatta av idéer.