Hur valet än går, är hela svenska folket förlorare.

Ledsen gott folk, nu väntar hårda tider. Ungefär så tolkade jag senaste utspelet av Bildt och Borg när de framträdde i teve. Det fungerade säkert som en rejäl kalldusch för de rödgröna, att oron ute i världen och flyktingfrågan skulle tas upp. Det var ju jobben och skolan det skulle debatteras om, inte hur mycket som måste försakas av svenska folket, på grund av den enorma flyktingströmmen till vårt land.

Många som varit i valet och kvalet hur de ska rösta, fick en hel del att fundera över. Ingen politiker har ju sagt rent ut att flyktingmottagningen kostar enormt med miljarder. Pengar som behövs för att rusta upp ett sönderfallande land. Även vår statsminister slängde in en brasklapp, för att kunna driva en human flyktingpolitik, krävs uppoffringar av svenska folket. Åter igen ska svenska folket visa solidaritet. Det var ett tag sedan man hörde det ordet i politiska sammanhang.

Det kan bara betyda att en redan mager penningpåse blivit ännu magrare. Tydligen är det adjöss med flera jobbskatteavdrag, att rusta upp våra järnvägar och andra saker som inte underhållits under åren.  En mandatperiod utan mutor till svenska folket, måste ses som minst sagt ovanligt. Men det kostar att leka den barmhärtige samariten, kanske mer än vad vårt land har råd med.

Utöver pengar som det är ont om, blir det stora problemet var alla dessa flyktingar ska bo. De enda ställen där det kan tänkas finnas möjligheter att hitta tomma lokaler, är i mindre kommuner och avfolkade glesbygder. Men där finns det knappast några affärer och serviceinrättningar kvar. Hur ska transportfrågan lösas när flyktingarna måste besöka bland annat myndigheter? Närmaste Postkontor, Hälsocentral eller polisstation kanske ligger tio mil bort.

Svenska folket är positiva till att vårt land ställer upp för flyktingarna, kan man både höra och läsa. Jodå, det slinker lätt ur många, men det förutsätter att inte orten de bor på, tvingas ta emot flyktingar. Dubbelmoralen är någonting man alltid måste räkna med. Det är en sak vad folk säger när någon frågar och hur de tänker och tycker. Hörde en säga att vi bor så vi inte riskerar att få flyktingar in på knutarna. Den uppfattningen tror jag många har. Det vill säga, vårt land kan gärna ta emot flyktingar, bara de inte kommer dit där vi bor

Efter att ha hört hur många flyktingar som kan väntas komma, var det en som liknade det hela vid vad som händer om det släpps in för mycket folk, i förhållande till hur många som får plats vid exempelvis en rockgala. Hur många kommer att bli trampade och klämda? Vi hör daglig dags att det är nästan fullspikat när det gäller lediga bostäder och tusentals väntar på någonstans att bo. Enda lösningen tycks vara att avskeda byråkrater och göra om av staten ägda kontorslokaler till bostäder.

Svenska politiker har alltid utmärkt sig att totalt sakna förmåga att organisera och ha framförhållning. Antagligen beror det på att när de börjar titta närmare på ett kommande problem, blir de handlingsförlamade. När problemen en dag hamnar framför deras fötter, grips de av panik. När de tänker tillbaka på när de först blivit varnade för vad som kan komma att hända, inser de att tiden sannerligen gått fort.

I vårt land har de politiska makthavarna skjutit upp det som var akut, med hopp om att kunna lösa det lite längre fram. Det är därför skolan, järnvägen, vården och omsorgen hamnat i kris. Det är alltid lättare att lösa problemen innan de har hunnit växa, men så har det inte fungerat i vårt land. Nya lagar och reformer däremot är någonting helt annat, det sätter avtryck i landets historia. Sådana ärenden får ta den tid det tar, för den demokratiska processen går inte att jäkta på.

Tittar man närmare på vad flyktingarna får utstå när de kommer till vårt land, skulle det vara humanare att införa intagningsstopp, för att kunna ta hand om de som redan kommit hit. De resurser och den organisation som krävs för att ta hand om flyktingar finns inte. Vårt politiskt styrda samhälle klara inte ens av, att ge barnen. den undervisning deras föräldrar betalar skatt för att barnen ska få. Eftersom även dessa flyktingar kan behöva vård, hur löser man det? Våra landsting klarar inte ens av dagens situation.

De senaste dagarna har nog de flesta insett att ett politiskt styrt samhälle leder vårt land i fördärvet. Man använder sig av retorik på samma sätt som försvarsadvokater. På sätt och vis liknar det operetten Annie Get Your Gun, där alla partier sjunger: Allt ni kan göra kan vi göra bättre. Med alla löften som getts vet snart ingen vem som lovat vad. Hursomhelst spelar det ingen roll, de löften som getts kommer knappast att kunna bli verklighet.

Efter valet kommer svenska folket säkert få höra, att rätta till allt som blivit fel, kan inte göras under en mandatperiod. Men år tvåtusentjugo ska det ha skapats flera hundratusen jobb, a-kassan och sjukförsäkringen ska då fungera som en försäkring och inte räknas som bidrag. Jobbskatteavdragen måste ses som en parantes, det går inte att vräka ut miljarder som inte finns.

Ja, allt beror ju på valutgången naturligtvis. Flera hundratusen svenskar har redan fått besked att SD får inte vara med och leka. Samma sak med V, som utan verklighetsförankring kräver saker som aldrig kan genomföras. Trots att företrädarna säger sig inte vara kommunister, är de det i alla fall. Men kommunism i dagens moderna värld kan inte ses som annat än en religion. Följer man en ideologi som är baserad på hur världen såg ut för hundra år sedan, är det svårt att bli tagen på allvar.

Förlorarna är svenska folket, som definitivt inte förtjänar att komma i kläm i den politiska striden om makten.