Våra jobbförespråkande politiker, för en ojämn kamp mot
arbetslösheten. Den snabba tekniska utvecklingen pekar på att en stor del av de
jobb som finns i dag, inte kommer att finnas kvar om tjugo år. Vad alla de som
på det här sättet blir över ska göra, finns än så länge inte på den politiska
agendan. Inte heller vad politikerna själva ska göra, för den delen. De kanske
inte alls behövs i den framtid vi går emot.
Många ekonomer är nu inne på att de tillgängliga
resurserna måste fördelas, att alla behöver en ekonomisk grundtrygghet.
Tja, om jobben försvinner måste ju folk ha någonting att leva av. Men redan i
nuläget har många problem med att klara livhanken, de finns inte minst bland de sjuka,
arbetslösa och pensionärerna.
Vi har fått en värld där många lever i överflöd, medan andra
knappt har mat för dagen. Vad som hänt är att tillväxttänkandet skapat
samhällsklyftor som växt sig så stora att de blir svåra att överbrygga. Det kan
bli så om man förlitar sig till ekonomisk tillväxt. Om den stagnerar eller går
kräftgång, spricker hela upplägget.
Fullt förståeligt finns nu en rädsla för att de oroshärdar
som blossat upp på alldeles för många platser, kan urarta i ett världskrig.
Maktgalna regeringschefer har i sin iver att få mera makt, ställt till det för
sig själva. Krisen i Ukraina hotar att spridas så att hela Europa dras in i den
kris som Putin skapade. För Putins del handlar det nu om prestige och att kunna
ta sig ur nedskjutningen av passagerarplanet utan att förlora ansiktet. Kanske
enda utvägen är vapenskrammel.
Det enda som står till buds bland de (kloka?) huvuden som
slås ihop inom EU, tycks vara ekonomiska sanktioner mot Ryssland. Naturligtvis
kommer Putin att försöka svara med samma mynt och vips har vi en situation som
ingen vet vart den leder. Nåja, man kan i alla fall ana, att alla i slutändan
står som förlorare.
Det händer mycket i vår omvärld som kan ställa allt på
huvudet för våra politiker. Glöm alla vallöften från partierna, spelreglerna
har redan ändrats. Vad man ändå kan dra för slutsats av det som händer i vårt
land, är att de politiska misstagen börjat visa sig. Det stora misstaget är att
antalet politiker tillåtits växa och skapat ett samhälle där byråkratin blommar
för fullt och människorna vissnar.
För den som använder sitt sunda förnuft är det obegripligt
hur ett land kan rasa ihop som vårt har gjort. Men visst har det fått de flesta
att se att våra makthavande politiker, under många år tagit ut framtiden i
förskott. Vi är ett land som lever ur hand i mun, tack vare de alldeles för
höga löpande fasta kostnader. De som i dag har ett arbete ska inte bara föda
sig själva, de måste också jobba ihop pengar till de löpande kostnaderna för
pensioner mm, och summan växer för varje år.
I ett desperat försök att undvika det Argentina nu står
inför, har de styrande tvingats roffa åt sig pengar från pensionärer, sjuka och
arbetslösa. Miljarderna rullar i en takt som gör att det inom en snar framtid
inte längre är möjligt, att invånarna kan hålla det hela flytande. Den enklaste
politiska lösningen är alltid skattehöjningar, som vi vet sedan tidigare, bara skapar
ännu större problem.
Men frågan som bör ställas till våra politiker är, varför
svenska folkets skattepengar inte räcker till vad de är avsedda för. Om det
beror på kostnader för politiker, byråkrater och administratörer, ska
nedskärningar omedelbart genomföras. Med de nya tekniker som redan finns,
kommer ingen utom de drabbade, att märka om runt ett par hundra tusen politiskt
skapade jobb försvinner. Tvärtom skulle troligtvis vårt samhälle fungera
betydligt smidigare.
Förr i tiden talades ofta om sunt förnuft, men det finns vad
jag vet inga vetenskapliga bevis för att det verkligen finns. Men det har väl
egentligen att göra med erfarenhet, av vad tidigare dumheter ställt till med.
Att göra om samma misstag vill man därför helst undvika. Tyvärr verkar det
sunda förnuftet lysa med sin frånvaro hos våra politiker, ändå har massvis med svidande
politiska misstag gjorts i vårt land.
Vad som är rätt eller fel är svårt att sålla bort i det
enorma informationsflöde som finns. Hela tiden ändras svart till vitt och
tvärtom, vilket får till följd att många blir villrådiga. Osäkerheten har gjort
att många slutat använda sitt sunda
förnuft, eller helt enkelt glömt bort att de har ett. Att en sådan mänsklig
tillgång slösas bort år därför bara att beklaga.
Glädjande nog märker man att många unga börjat använda sitt
sunda förnuft. Genom att följa det, slår de dövörat till för vad våra politiker
har att säga. De har sett att det som sägs inte stämmer och börjar tänka
själva, hur de vill att vårt samhälle ska se ut i framtiden. De vill vara
människor med friheten att syssla med det de helst vill göra, istället för att
tvingas ta jobb de inte vill ha.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar