En liten söndagsfundering.

Vad våra politiker knappast har tänkt på är, att vi nu har en global värld, där allting styrs av mördande konkurrens, men också tillgång och efterfrågan. Höga hyror kommer av att det finns mer folk som vill ha lägenheter än vad som finns att hyra eller köpa. Om det däremot finns ett överflöd av någonting, rasar det i pris. Det har gjort att i jakten på att sälja för att överleva, måste företagen konkurrera med priset, vilket betyder minska sina kostnader för att kunna göra det. Vid minskning av kostnader är den enklaste lösningen att avskeda personal.

Men i ett längre perspektiv får den enklaste lösningen konsekvenser, inte minst genom att försäljning till tidigare anställda påverkas, eftersom de som arbetslösa inte kommer att ha råd att handla företagens varor. Men det drabbar ju även konkurrenter så … Tja, kanske det är förklaringen, att jordens befolkning ökat, men antalet som inte har pengar att konsumera för har blivit betydligt fler än ökningen av invånare.

Det här med globalisering var kanske en nödvändighet, men inte så klokt. Många regeringar i vårt land har under åren sedan andra världskriget applåderat våra exportföretags framgångar. Men varför frakta varorna till världens alla hörn när det går att tillverka dem nära kunderna? Många av de varor som gjordes i vårt land tidigare, görs nu i andra länder och i flera fall till betydligt lägre kostnad.

Naturligtvis borde våra politiker insett, att stora förändringar var på gång när de stora skeppsvarven hamnade i kris. Istället försökte de styrande rädda vad som räddas kunde, med följden att miljarder skattekronor kastats i sjön eftersom varven trots all hjälp tvingades läggas ner. Det går att hålla en döende vid liv genom konstgjord andning, men det gäller också att släppa taget, när det inte längre är någon mening med det.

Tyvärr har våra politiker tänkt fel, eller helt enkelt inte förstått att vårt land skulle förändras. Istället för att uppmuntra människor att utnyttja de enorma ytor som finns i vårt land, har förts en politik som drivit människor från små orter och glesbygder till storstäder. Motiveringen har varit att det är i storstäderna jobben finns. Om tjugo år kanske vi säger att det var i storstäderna jobben fanns. De jobb som nu finns i storstäder, är beroende av en blomstrande ekonomi och att folk konsumerar.

Men vad händer med våra storstäder, om världen drabbas av en ny finanskris, samt att även vår enorma lånebubbla spricker? Som grädde på moset skulle då vara nästa skräckscenario, de intelligenta maskinernas övertagande av medelklassjobb. Redan nu kan man se hur e-handeln växer, vilket påverkar de traditionella affärerna. Ett företag som säljer via ”nätet” behöver inte ha sitt huvudlager i en storstad, Det är betydligt billigare att hitta en plats ute i landet, med tillgång till en järnvägsstation eller bilspeditör ett stenkast ifrån.

En ytterligare expansion av e-handeln betyder att affärer läggs ner och personal sägs upp. Försvinner de här ”enkla” jobben för det med sig problem för andra verksamheter. Det är ju i storstäder man i dag hittar tjänstejobben. Men för att tjänstesektorn ska fungera, krävs att folk har pengar att använda tjänsterna. Det ser mörkt ut för de stora städerna.

Enklaste sättet för länder att klara sig i framtiden, kan inte bli annat än att det som behövs odlas och tillverkas inom landet. Det kallas självhushållning och är ett alldeles utmärkt sätt för att invånarna i ett land, ska kunna klara sig även i svåra tider. Kanske någonting att tänka på för våra politiker.

Med en statsminister som återkommande förkunnar sin tro som en pastor i en frikyrka men bara gör folk förbannade, känns det lite skakigt inför framtiden. Man blir less på hur välbetalda politiker säger sig kunna fixa allting. Nu har Löfven fått för sig att den verkliga mästarfixaren Ylva Johansson, ska få fason på både det ena och andra som gäller flyktingproblemet. Det tror inte alla andra, för en person som anser att finns det inga bostäder till flyktingarna, är det bara för kommunerna att bygga dem, har ingen tilltro till.

Men det kanske är meningen att hon istället för att hjälpa de ministrar som inte fått ändan ur vagnen, ska stjälpa ur dem. Hon har alltid varit optimistisk om sin egen förmåga, men mig veterligen aldrig lyckats genomföra sina tankeexperiment. Förhoppningsvis kan hon göra så att MP tappar sugen.

Ylva Johansson tillhör den gamla stammen inom partiet. Det känns vemodigt när det nu spekuleras om hur vårt land sett ut om inte Palme blivit skjuten. Kan inte förstå varför, eftersom Socialdemokratin under de trettio år som gått, fortfarande tycks följa i Palmes fotspår. Svaret är med andra ord, att det antagligen inte blivit bättre än vad partiet nu kan åstadkomma.

Tanken bakom Socialdemokratin förändrades av Palme, istället för att ta hand om invånarna riktades blickarna mot andra länders problem. Vilken nytta har svenska folket haft av att vi ödslat skattepengar på Vietnam och Kuba? Ja, man kan fråga sig om vi inte gjorde invånarna i dessa länder en björntjänst. Men det talas det tyst om.

Partiet levde länge på vad det en gång gjort, varje valrörelse påmindes invånarna om detta. Men så gjordes misstag efter misstag, ATP och Löntagarfonder genomfördes trots att det var dömt att misslyckas. Göran Persson försökte städa upp och använde hårda nypor, men även för honom blev det fel, eftersom det kom surt efter.

När nu partiet har en möjlighet att visa vad det går för, har de ställts inför ett problem som krockar med partiets verkliga kvarnsten runt halsen, nämligen LO. Så länge LO har ett finger med i partiet, kommer inga behövliga förändringar att kunna göras. Enda lösningen verkar vara att blockgränserna suddas ut och våra politiker börjar samarbeta för landets bästa. Men det verkar lika osannolikt som att Sverige är ett rikt land.