Underbart är kort.

Sitter på verandan i ljuvlig svalka. Jag klagar inte på värmen, men det kan bli för mycket av det goda. Värmen har gjort att det är helt okej att bara lata sig, det gäller att ta vara på sådana dagar, de är inte så många i vårt land. Antagligen kommer man att tänka tillbaka på de varma dagarna och ljusa sköna sommarkvällarna, när mörkret och kylan kommit. 

Kanske behövs ljusa minnen från sommaren lite längre fram. Orosmoln hopar sig, det går inte som tänkt var för vårt land, vilket sätter press på vår flytande krona. Vart den starka ekonomin tog vägen, vet väl bara regeringen. Den förändring av vårt land och dess trygghetssystem som genomfördes var en chansning, men jag tror inte ens Borg anade vad det skulle få för följder.

Brottsligheten har ökat katastrofalt under tiden poliser blivit administratörer istället för att patrullera på gatorna. SOS Alarm har svårt att sålla ut vilka som behöver snabb vård med ambulanstransport. Vid Försäkringskassan agerar handläggare domare och bestämmer vilka som är berättigade till sjukpenning eller inte. Man kan fråga sig vad vi ska med läkare till, är de bara till för att operera när så behövs? Den politiker som inte inser att det gått för långt, bör lämna sitt uppdrag omgående.

Om det inte var så sorgligt, skulle man skratta åt det. Vad man kan förstå har våra politiska makthavare helt tappat greppet om hur ett land ska kunna fungera. Anledningen till att det är så, beror på att vårt land har en alldeles för stor offentlig byråkrati och administration, vilket orsakat krångel och underligheter som drabbat invånarna. Som en påminnelse om vad det kan leda till, var det vad som fick det forna Sovjetunionen och dess satellitstater att rasa ihop.

Tyvärr sitter politiker fast i gammalt tänkande, de kommer att få svårt när förändringar till ett samhälle som passar in i tiden måste genomföras. Vi är inte längre kvar i det gamla industrisamhället, vi är en del av den nya globala världen. Den tid då våra politiker kunde leka i sin egna lilla sandlåda är förbi, nu riskeras en smäll på fingrarna av EU vid minsta lilla försök att fatta egna beslut som strider mot hur EU vill ha det.

De flesta politiker på kommunal nivå, verkar inte ens ha fattat hur insnärja vårt land blivit i de regler som beslutas i EU- parlamentet. De kör på som förut och blir lika förvånade varje gång de får en åthutning. Genom att de inte sagt ifrån för länge sedan, kommer det att bli värre framöver om inte ...

Ja, när det gäller EU:s framtid är den inte alls säker. Det är ju faktiskt bara några länder som håller EU flytande, det har engelsmännen insett. Skulle inte förvåna om England kommer att lämna EU, det finns en majoritet av invånarna som helst skulle vilja lämna EU redan nu.

Vad händer med EU om England tackar för sig och går sin egen väg? Det är en ansenlig summa pengar som inte längre kommer att gå genom EU. Det kan betyda att bönder ute i Europa plötsligt mister det stöd de blivit beroende av. Beroende av bidrag har vår regering påtalat gör folk både långtidssjuka och arbetsskygga. Jag tror inte bönder i de länder som kommer att beröras tiger och lider om bidraget tas bort, det kommer att ta hus i helsike.

Hur tyska folket kommer att reagera om de ska tvingas dra ett ännu tyngre lass än i dag, blir det verkligt stora problemet för EU. Även vårt land kommer att få ett större betalningsansvar, om det finns några pengar att betala med. Det är inte så säkert, vi sitter nämligen i en lika dålig sits som Spanien hamnade i för några år sedan. Lever man över sina tillgångar så ...

Det går fort utför när bollen väl är i rullning. De rinner ut mera pengar ur de stora hålen i vårt lands skattkista, än vad den hinner fyllas på med. Den dag våra politiker fattar det, kommer de att försöka dra åt svångremmen, men upptäcker att den är från andra tider och når inte runt den midja som ökat i omfång.

Vårt land har hankat sig fram genom att pengar som skulle underhållit inte bara vägar och järnvägar använts, utan också genom att beslagta pensionspengar samt medel från trygghetsförsäkringarna. Vad det nu handlar om när det gäller skolan, vården, vägar och järnvägar, är ett uppdämt behov för att sätta allt detta i funktionsdugligt skick igen. Men varifrån ska de pengarna tas?

Vad jag kan förstå har de politiska vägarna äntligen kommit till vägs ände. Det finns ingen möjlighet att gå tillbaka, det är bara att hoppa för att se om fallet blir hårt. Det kan bli så när regeringar under åren sett vad andra länder gjort fel, men själva inte kunnat göra rätt.

De som fått det bättre senaste åren borde vara nöjda, men är det ändå inte. Tvärtom oroar de sig för att de glada dagarna ska vara över. Att de lurats in i en livsstil som de inte kan behålla om skatteavdraget tas bort. Oron är inte obefogad, för de svindlande miljarder det handlar om, kommer att behövas till annat. Visst är det sant som det sägs, underbart är kort.