Vi är ett land i kris på grund av att vår demokrati har skrotats.

I en tid då de viktiga samhällsfunktionerna inte längre fungerar som tänkt var, går tankarna tillbaka till en tid då våra politiker fortfarande försökte förbättra för invånarna. Varför ekonomin och inte invånarnas välbefinnande längre prioriteras är för många en gåta. Politikers klåfingrighet att ständigt försöka förändra, har gett oss ett samhälle en stor del av befolkningen inte vill ha.

Politik har blivit en kamp om makt. Tyvärr har makten missbrukats de senaste tjugo åren av de politiska makthavarna. All makt utgår från folket ses av våra politiker som en nött klyscha som inte fungerar i vår moderna tid. Av den anledningen har de mest odemokratiska beslut fattats med hänvisning till att de tagits i demokratisk ordning. Men faktum är att de fattats genom majoritetsbeslut som inte har någonting med i demokratisk ordning att göra, det är en ren maktdemonstration.

Det verkar som om våra så kallade folkvalda inte är medvetna om att de pengar som kommer in till staten, kommunerna och landstingen ska användas för invånarnas bästa. Det missnöje som växer bland invånarna är ett tecken på att de politiska makthavarna gått för långt. Framgången för SD har ingenting med rasism eller främlingsfientlighet att göra hos de flesta sympatisörerna, de är ute efter att straffa de partier som förvarar återkommande odemokratiska beslut.

Man kan med fog säga att de självförvållade politiska problem som måste lösas, för länge sedan växt de politiska makthavarna över huvudet. Vad landets kris egentligen handlar om, är ju faktiskt att de verksamheter som i dag är i kris, har försummats under åren. Det är inte bara skolan, vården och omsorgen utan också vår infrastruktur som måste förbättras.

Ganska märkligt att våra politiker först  nu insett att pengar avsedda för skolan, vården, omsorg, vägar och järnvägar använts till annat. Det finns alltså ett uppdämt rekryterings- och reparationsbehov på grund av att ingen politiker, tycks ha insett konsekvenserna av tidigare fattade beslut.

Naturligtvis var det olyckligt att valet slutade som det gjorde, i det akuta  läge vi nu befinner oss i, hade vi behövt en stark regering. Samma sak ute i kommuner och före detta landstingen, där flera partier måste till för att fatta beslut. Skandaler har uppdagats i parti och minut och lösningen har blivit att upprätta kommunikationsavdelningar som kan skönmåla politikernas ständiga misstag.

Det finns en övertro att allting går att sälja med mördande reklam, men eftersom de flesta blivit immuna mot det ständiga reklamutbudet, kan det ha en rakt motsatt effekt. Man ser det tydligt när det gäller invandring och flyktingmottagning, där människor på många orter ser nackdelarna som aldrig redovisas öppet. Det är på dessa orter SD:s enkla budskap når fram och slår rot.

Politikers blåögdhet och ständiga misstag har gjort att folkhumorn, är på väg tillbaka. Hörde senast igår en definition av politiker. Det var en gammal man som sa att politiker är snabba i käften, men tröga i huvudet. Antagligen bottnar det hela i att "vanligt" folk skäms över de så kallade folkvaldas dumhet och handlingsförlamning. De väcker ett löjes skimmer över både landet och invånarna.

Oavsett vad våra politiska makthavare anser, har det mesta blivit sämre i vårt land. Än har vi säkert inte nått lågvattenmärket när det gäller politiska beslut, men det kommer alldeles säkert. Vad gäller underhållning i vårt land, tycks vi ha gjort det. Läste att Jonas Gardell sa sig kunna fisa mer musikaliskt, än det som presenterades i Melodifestivalen.

Man kan väl säga samma sak om våra politiker, de flesta kan säkert fisa bättre än vad våra politiker kan göra för landet. Finns det verkligen tid till att tjafsa om ett vapenavtal med en diktaturstat? Är det pengarna som är viktigast, eller ett rent samvete? Ja, det där med samvete är förstås någonting de flesta politiker kastat överbord för länge sedan, annars skulle de inte kunna sova om nätterna.

Det måste kännas ganska skakigt för de politiska makthavarna att ha genomskådats av invånarna. Det politiska maktsystemet ifrågasätts, inte minst efter den senaste överenskommelsen som gjorts enbart för att inget parti ens kan komma i närheten av egen majoritet. Det betyder att största partiet i någon form av politisk konstellation, kan utmanövrera en majoritet av invånarna.

Det måste ses som ett sundhetstecken att allt fler opponerar sig emot de politiska makthavarna. Att ifrågasätta om de verkligen är vuxna uppgiften att på bästa sätt förvalta invånarnas pengar. Det sorgliga är att invånarna bara kan säga sitt vart fjärde år, utvecklingen går betydligt snabbare än så. Vad som händer är ju att invånarna som tar till sig nya värderingar i takt med det som händer. Deras värderingar baserar sig på vad de ser och upplever hur vårt samhälle och levnadsvillkor förändras under loppet av bara några månader.

Jag har pippi på att samla kloka ord och hittar alltid någonting gammalt, som visar sig stämma in med verkligheten. Inte minst det jag hittat som Robert Louis Stevenson skrev en gång.

" Att veta vad du själv föredrar istället för att ödmjukt säga amen till vad världen intalar dig att du bör fördraga är att hålla din själ levande."

Det är alltså helt okej att människor i vårt land är emot invandring och flyktingmottagning. De har bildat sig en egen åsikt med utgångspunkt från hur de vill ha det och vägrar acceptera vad de politiska makthavarna anser vara rätt. Som vanligt kommer det hela att avgöras genom att folket säger sitt, men den dagen kan det vara för sent. Det är dags att våra politiker börjar lyssna på folket, för de är deras arbetsgivare