Det börar bli lite skakigt.

Eftersom jag är helt opolitisk kan jag ta ut svängarna när jag skriver det passar mig. Har i det jag skrivit varit kritisk till alla partier från höger till vänster. Något parti i den egentliga mitten, det vill säga mellan V och de borgerliga partierna har inte funnits på år och dag, den platsen lämnade sossarna tom för många år sedan. I samband med att sossarna frångick sina gamla värderingar lämnades fältet fritt för att ragga väljare från varandra ända till dess SD kom in i bilden.

Att vara opolitisk är ett ställningstagande man tar efter att sett alldeles för mycket av politiska misstag och vansinniga beslut. Det som brister mest trots att de politiska företrädarna är ett tvärsnitt av folket är sunt förnuft. Istället har det blivit där dumheten gått in har förståndet gått ut, på annat sätt kan man inte tolka vad som styr de politiska besluten. Vad människorna i ett land behöver är att kunna känna sig trygga, de samhällsexperiment våra politiker drivit igenom har skapat otrygghet.

Du skall kunna lita på att kunna få hjälp vid sjukdom eller arbetslöshet. Det skall inte betyda ekonomisk missär för den som drabbas eller att vårdapparaten inte räcker till. Att våra barn skall ha en utmärkt utbildning är en självklarhet. Det uppräknade och mycket mer är anledningen till att vi betalar så mycket i skatt i förhållande till många andra länder. Tyvärr slösas det bort enorma summor på en byråkrati som kommer att dra ner oss i avgrunden.

Efter alla samhällsexperiment brukar komma ett bakslag förr eller senare, nu påskyndar ett litet virus det som skulle ha kommit senare. Om vi går in i en ny finanskris är svårt att säga, men visst pekar allt på att viruset triggade igång någonting som kan påverka hela vår värld. Läste ett uttalande av vår finansminister att virusepidemier och börsras knappast pågår en längre tid, vilket är att ta alldeles för lätt på saken. Går vi in i en lågkonjunktur kan den bli lika långvarig som den högkonjunktur vi haft. 

Det är nu vår så omtalade demokrati kommer att sättas på prov, det gäller att tänka om och tänka nytt och då får det inte finnas några bakåtsträvare. Alla partier måste enas om den nya färdriktning vårt land skall ta, det kan komma att bli ont om pengar och de måste fördelas rättvist, annars kan saker hända som inte är så trevliga. Alla med ett jobb är vana vid att löningen kommer varje månad och skapat sina levnadsförhållanden därefter. Men så ändras den ekonomiska situationen drastiskt om jobb försvinner.

Vi äldre har varit med om det, men de allra flesta har inte varit med om sämre tider och vad det innebär. Många kommer att svära ve och förbannelse över hur jävligt livet kan vara. Så länge allting fungerar utan några större störningar glömmer folk bort att saker och ting ingen kan råda över kan hända.

Man skulle kunna tro att det här gynnar SD, men det gör det inte. Politiken kommer att handla om helt andra saker, inte minst ekonomi och hur regeringen skall kunna stötta kommuner och landsting. På en punkt får SD rätt, genom det stora antalet som kommit till vårt land har vi också fått ett försörjningsproblem som påverkar den gemensamma kassan. Är folk villiga att dela med sig när de själva får det svårt? ag tror inte det vilket betyder att många politiker som varit positiva till de som kommit hit tvingas tänka om.

Hur det kommer att se ut framöver är svårt att förutsäga, men någonting säger mig att SD nått sin topp, blir det sämre tider kommer det att gå utför. Anledningen är att de övriga partierna tvingas ta tag i de frågor SD kunnat inkassera missnöjesväljare. Men om inte de traditionella partierna tar tag i problemen, kan det bli som i Tyskland på trettiotalet och SD blir en vinnare.

Problemet för Åkesson är att partiet nu tror att de för folkets talan. Att resa utomlands för att markera att det är lapp på luckan gav rubriker, men visade också på att partiet har alltför lätt att gå egna vägar. Men det satte naturligtvis fart på de som tycker att vi kan ta emot hur många som helst, men inte har en aning om hur de skall försörjas. Det är en känslig fråga som inte heller har folkligt stöd, snarare tvärtom.

På något sätt känns det som att de som engagerat sig i SD knappast är intresserade av att skapa ett bättre samhälle för invånarna, de vill bara ha makt att förändra efter eget huvud. Men det har ju sossarna visat sig inte är så smart precis. En dag kanske de lär sig att högmod går före fall, det har många fått känna av.

Att ett flertal av SD:s företrädare försöker  sko sig själva så mycket det går är skadligare för partiet än den politik de förespråkar. Men många politiska företrädare har gjort det i tron att de som politisk företrädare, kommer undan med det vanligt folk inte gör. Nu har en del av dem blivit avslöjade med att stjäla av svenska folkets pengar och det är att leka med elden.

 Hur stabilt är vårt moderna samhälle egentligen? Den fria marknaden och privatiseringar skulle genom konkurrens bli både billigare och bättre, men hur har det blivit? När svångremmen måste dras åt är det inte lika roligt och lönsamt längre, en lågkonjunktur är smärtsam för alla företag och efter bara en kort tid börjar varsel hagla som spön i backen. Redan nu kan vi se att ett litet virus fått vår värld i gungning, tänk er vad en lång lågkonjunktur kan ställa till med. Men så blir det i en värld där mycket vill ha mer och helvetet aldrig blir fullt.