Om ett land förändras, förändras också invånarnas sätt att tänka.

Någonting ingen kan ändra på är vädret, men visst skulle det vara önskvärt. Den dag alla miljövänner inser det, kanske vi får en bättre värld. Kanske dags att de olika miljörörelserna lyssnar på de forskare som kommit fram till att det är solen som styr vår tillvaro. 

Sådana nyheter når via nyheter når oss var vi än befinner oss genom datorer, klösplattor och mobiltelefoner. Risken att det blir för mycket av det goda är överhängande. Det snabba nyhetsflödet tycks ha drabbat morgontidningarnas journalister, som har svårt att hitta någonting som inte rapporterats på kvällen dagen före.

Det har fört med sig att intresset för morgontidningen svalnat hos många prenumeranterna runt om i vårt land, och tidningsägarna söker febrilt att försöka hålla tidningarna vid liv. Att satsa på en digital tidning, kan bara ses som ett desperat försök att hänga kvar. 

Vad som i hastigheten glömts bort, är att de flesta äldre inte har de moderna hjälpmedlen. Dels av kostnadsskäl, men också på grund av svårigheter att hantera de avancerade apparaterna. Många har svårt att hålla reda på hur de ska hantera tevedosan för att få fram textteve, eller till och med byta kanal.

Om inte alla är med sker en splittring som leder till ytterligare splittring. Vårt land delas upp i socialgrupper igen på ett sätt som slungar oss långt tillbaka i tiden. Tyvärr inte så långt som det skulle behövas, nämligen till den tid då det verkligen fanns en naturlig tillväxt i landet. Visserligen på grund av att många länder måste byggas upp igen efter ett världskrig, men vårt försprång åts snabbt upp.  

Om det vet inte de unga särskilt mycket, vårt lands historia är inte mycket att skryta med efter andra världskriget. Det är helt andra tider nu och våra media försöker fånga upp de unga läsarna, lyssnarna och tittarna, vilket leder till att äldre stöts bort. De äldre som fortfarande lyssnar på radion har den inställd på P1. För att undvika reklam tittar de flesta på SVT, oavsett vad som visas och där de fortfarande kan få lokala nyheter.

Men människan är anpassningsbar när det kniper, till och med de äldre. När tidningarna blivit för dyra och de nya teknikerna blivit för krångliga, finns det alltid andra vägar. Det är numera vanligt att de äldre som kan ta sig till de avsides belägna Ica, Coop, Willys med flera, får lokala nyheter av vänner och bekanta de träffar. Har du hört att ... är någonting som ofta sätter igång ett samtal. Det kan handla om saker som hänt, eller människor som dött, nyheter som nyheter.

För många ensamma äldre med skral hälsa, är det Hälsocentralerna och sjukhusen som blivit viktiga för att få veta vad som händer. Där träffar de dessutom gamla vänner och bekanta i lugn och ro eftersom väntetiderna är långa. Där kan pratas i lugn och ro till skillnad från hemtjänstens jäktade anställda. Blir det för långsamt hemma finns alltid någon krämpa att uppsöka läkare eller distriktssköterska för. Våra politiker är inte medvetna om vad de ställt till med.

När politiker talar om vårt välfärdssamhälle, ruskar folk på huvudet och undrar hur det är ställt med förståndet. Alla ser ju med egna ögon att allt blivit sämre, krångligare och dyrare. Många äldre tvingas ständigt titta i plånboken om de har råd med vad de tänker köpa. Det visar sannerligen inte på att vi lever i ett välfärdssamhälle.

För vårt lands påstådda demokrati är det här förödande. När människor mer eller mindre tvingas till att förlita sig till vad vänner och bekanta säger, blir det ungefär som inom de politiska kretsarna. Man tror helt enkelt på det som sägs och handlar därefter. Men utöver vad folk får höra, har de ju ögon att se med och utgår från det. Vad politikerna säger har de slutat lyssna på.

Vad politikerna definitivt inte väntat sig är de folkrörelser som via "nätet" börjat röra om i grytan. Man kan säga att gatans parlament numera utspelar sig i rymden. Alla misshälligheter i vårt samhälle förs fram och kommenteras. Tyvärr är det mest de unga som deltar, men de är ju landets framtid, sägs det. Läser man det som skrivs är budskapet till  våra politiker: Gör någonting annat, för det som måste göras tar vi själva hand om.

Och kanske är det så, att människorna måste ges möjlighet att forma sina egna liv. Antagligen har de bättre förutsättningar för att forma samhället som de vill ha det, än våra så kallade folkvalda politiker.