Ska det vara så svårt att tänka efter ,vad som kan hända efter ett beslut?

Att skriva om politikers misstag och i många fall dumheter har varit ett sätt att fördriva tiden. Det tar runt en halvtimme att skriva ner det som finns i huvudet. På något sätt fungerar det som att rensa huvudet för att kunna tänka på annat, det dagliga livet är ju trots allt viktigare.

Att ta dagarna som de kommer är lätt att säga, men varje dag har nya bekymmer som måste lösas på något sätt. Det känns som vi fått ett samhälle som blivit både krångligare och opersonligare, som om ansvaret skjutits över på invånarna. Och värre ser det ut att bli.

Det blir inte bättre när våra politiker skyller på varandra, när de är lika goda kålsupare allihop. Det kaos vi kan se inom riksdag, landsting och kommuner är resultatet av ett bedrövligt politisky styre. Det har skapat ett samhälle där det inte finns någon som ansvarar för att det fungerar för invånarna.

Nu signalerar SKL och kommuner och landsting måste höja skatterna för att det ska gå ihop framöver, inget förslag har lagts att banta ner på administrationen. Det verkar som om våra byråkrater inte fattat signalerna om, att även deras jobb kan ersättas av avancerade datorer. Eller så har de gjort det och spjärnar emot av alla krafter.

Höjda skatter är inte lösningen på någonting, det bara underminerar den grund vårt samhälle står på. Sjukvården dras med ett problem som skapades redan för tjugo år sedan när välutbildad personal exporterades till inte minst Norge. Det bortfallet har aldrig kunnat fyllas, men det har fungerat någorlunda tack vare en lojal personal. Den lojaliteten har makthavande landstingspolitiker tagit död på och en lösning finns inte i sikte.

Den så kallade arbetslinjen uppfanns inte av alliansen, den har funnits i nästan alla tider. Det tvångsarbete arbetslösa och sjuka tvingas till numera, har varit och är helt enkelt en maktdemonstration, men samtidigt ett bevis på en politisk rädsla för en samhällsförändring. Just rädslan och oviljan att prova nya vägar genom arbetstidsförkortning så att fler kan dela på ett arbete, finns nu framför våra politiker som ett stort berg. Nästa stora problem de kommer att ställas inför är Basinkomst.

Ingen politiker har någon lösning på en ökande arbetslöshet, som hotar att bli ännu större inom bara några år. Att i det läget bara tala om att skapa nya jobb, visar att våra politiker knappast kommer att kunna hantera problemen i framtiden. Under tiden den politiska handlingsförlamningen håller i sig, sätts det en alldeles för stor press på människan. Man kan ju fråga sig varför det talas om att producera mera, när det inte finns köpare till det som produceras i dag. Vad som väntar är ju att marknaden måste korrigeras, det vill säga färre varor kommer att produceras.

Det vimlar av människor som fått sin ekonomi försämrad i vårt land, vi kan alltså vänta oss en avmattning i konsumtionen. Orsaken är den höga arbetslösheten och det stora antalet långtidssjuka som drabbats av katastrofalt dålig privatekonomi. Lägger man dessutom till att pensionärerna ser sina pensionspengar krympa för varje år, minskar även deras konsumtion.

Miljarder läggs ner på reklam, men det finns inte utrymme för impulsköp som skapas genom reklam i alla våra media. Det betyder att även reklambranschen kommer att drabbas, vilket ger mindre jobb hos tryckerier, dagstidningar och distributörer. De reklamfinansierade tevekanalerna kommer att ha ett ännu mer bedrövligt utbud och därmed mista abonnenter. Det fungerar som katten på råttan, råttan på repet osv.

 Det är dags att de politiska makthavarna blir uppmärksamma på att många människor far illa i vårt land och tar tag i problemet. Att ta till det gamla nötta ordet solidaritet fungerar inte längre, det är alldeles för många som blivit osolidariskt behandlade. Dessutom känns det på något sätt dubbelbottnat, vilka ska invånarna vara solidariska med?

Den senaste tiden har varit pinsam att bevittna. Det har hoppat lite för många grodor ur Löfvens mun och han har dessutom visat dåligt omdöme i valet av regeringspartner. Enligt många bedömare gjorde han ett enormt misstag vid nedröstningen av budgeten genom att utlysa nyval, det kan skapa ännu större politisk oreda än det vi nu får uppleva.

Vad de gamla etablerade partierna har förbisett är, att invånarna numera använder sitt eget förstånd och struntar i vad våra politiker säger. Det kan vara så att de så kallade folkvalda efter en tid i Fjollträsk berusas av makten och tror sig vara allvetande. Antagligen har allt surrande i maktens korridorer avtrubbat deras hörsel, för de har definitivt inte lyssnat på vad som högljutt sägs folk emellan. 

Folk är trötta på politiker som gör vad de tror är bäst för invånarna, men ännu tröttare på att höra hur de ska tycka i olika frågor. Invandringen och flyktingmottagningen blir en allt hetare potatis för varje dag som går. De som på sikt kommer att drabbas av de styrandes handlingsförlamning är inte bara invandrarna och flyktingarna, utan också invånarna på många platser i vårt land.

Lagom är bäst brukar man säga, men nu hör man hur människor i alla åldrar tycker att det har blivit alldeles för mycket. Det är lätt att ta misstänksamhet och oro för rasism, för det är ju vad det hela handlar om. I många fall hör man även avundsjuka, inte minst bland de äldre. När till och med tiggare går ifrån sin plastburk och står en bit ifrån och röker ivrigt samtalande i en mobil, tar det hus i helsike.

I vår stad är det en vanlig syn att se flyktingar högljutt prata i sina mobiltelefoner av ny modell. De unga cyklar ogenerat på trottoarer, till och med i bredd så att äldre tvingas klämma upp sig mot väggen. Det säger sig självt att det väcker känslor, när de själva knappt har pengar till mat.

Jag har därför full förståelse för att så många röstade på SD i vår kommun, och risken finns att partiet kommer att växa ytterligare. Ett val är ju enda möjligheten att visa sitt missnöje eftersom ingen politiker lyssnar på vad väljarna har att säga. Försitter de etablerade chansen att debattera invandring och flyktingmottagning, är det risk att de satt sin sista potatis.

Man ska aldrig underskatta hur dum människor kan vara är någonting svenska folket lärt sig senaste åren. Att dumhet florerar även bland de människor som säger sig vara folkvalda är beklagligt för landet, men är svår att skydda sig emot. Det är inte väljarna som utser partiernas representanter, det sköter partierna på egen hand. Bara det diskvalificerar hela vårt politiska maktsystem.

Kan inte låta bli att citera Jiddu Krishnamurti som en gång skrev: Så mycket lidande förorsakas av tanklöshet – genom att glömma tänka efter hur en handling påverkar andra.

Det gäller att tänka efter före, annars kan det bli som i vårt land.