De kallas pushnotiser, någonting nytt har hänt och det måste vi bara veta. Ibland väcker det nyfikenhet, för det mesta inte. Men allt det nyhetsflöde som presenteras under dagen, gör att artiklar dagen efter känns som gamla nyheter. Lite mer utförliga, men själva kärnan är densamma som notisen dagen före. Man bläddrar förbi, men vet redan vad som hänt. Tyvärr får man en känsla av att även veta vad som kommer hända framöver. Eller snarare rädsla, för vad man anar kan hända. 

Men vad som kommer att hända vet vi inte, vilket gjort folk är osäkra och förbannade över att problemen aldrig tycks ta slut. Troligtvis kommer många att vänta in i det sista när det blir valdags, eller kanske inte röstar alls. Men en segdragen regeringsbildning kommer det att bli, vilket beror på att de inblandade partierna som skall ses som tungan på vågen, inte är önskvärda.

Inte önskvärt är också osäkerheten om vädret. Ett nyckfullare väder med återkommande stormar har skrämt en del, andra har bara svurit över de skador som uppstått. Egentligen handlar det om en påminnelse om vem som verkligen bestämmer och det är inte människan. Spår efter vad klimatförändringar åstadkommit långt tillbaka i tiden finns vetenskapliga bevis för. Det som sker kanske är någonting naturligt, eller kanske naturens hämnd på människan.

Visst måste vi ta klimatförändringen på allvar, men det är inte invånarna som skall betala eller försaka nödvändiga saker för att bekämpa den. Får skrämselhicka vid varje uttalande från Miljöpartiet, de vill verkligen tvinga tillbaka vårt land hundra år i tiden. När alla ser att det politiska maktsystem vi har inte fungerar, är det dags att rösta om hur invånarna vill ha det.

För att ett land skall kunna leva vidare handlar det inte om att någon bestämmer vad som skall göras, utan vad som krävs för att vårt samhälle skall fungera. Invånarnas behov är vad som måste tillgodoses, det betyder att eventuella tankar om monument över de styrande måste skrotas. I vår stad fanns inget behov av gågator, men de styrande ville annorlunda. Det skapades ett dött centrum och onödiga omvägar som orsakat utsläpp som är skadliga för miljön. Nu får beslutsfattarna skämmas över vad de ställt till med.

Ställt till det inom svensk politik har sannerligen SD gjort. För mig har de alltid framstått som en samling dönickar. Lite som att en dum, märkligt nog kan dra till sig människor som ser upp till dem, vilket visar att de är ännu dummare. Praktexemplet på att det är så kan vi hitta i Amerika.

För flera år sedan trodde jag att SD skulle gå samma väg som Ny Demokrati, men underskattade hur låg intelligensnivå en stor del av svenska folket har, inte minst de unga. Det gäller för all del många äldre väljare också, som inte kan skylla på ungdomlig dårskap.

Den nya trenden verkar vara att auktoritära ledare faller som käglor. Ungern visade sitt missnöje, i Ryssland pyr det under ytan och i Amerika väntar alla spänt på hur mycket stryk republikanerna kommer att få. Kanske har de tidigare anhängarna fått kalla fötter och byter sida, vilket skulle betyda att Trump får spela golf resten av tiden som president. Undrar hur alla som trodde på honom känner sig, när de grundlurats av alla lögner? Blåsta på pengar har de också blivit.

Tyvärr är det här resultatet av alla nyliberala experiment. Ekonomiska teorier har förkastats som gamla, men när kriser står för dörren blir de pånyttfödda igen. Hur var det de gamla ekonomerna kom fram till måste göras, för att hantera en ekonomisk kris? Det skulle varit bättre att studera det tidigare och då kanske kunnat undvika att hamna i en sits, när allting måste tas om från början.

Men så har det alltid varit, man lär så länge man lever.