Har
slutat förvånas över hur lite folk tänkt framåt. Det har ju inte varit en fråga
om någonting kan hända, någonting oförutsett händer alltid. Den långa
högkonjunkturen har invaggat både regeringar och invånare i falsk trygghet,
alla har räknat med att det bara skall bli bättre. Flyktingströmmen var det
första oroande tecknet på att någonting var åt helsike fel med den tid vi lever
i, det började bli ohållbart.
Ivriga
förespråkare för invandring ägnade inte en tanke åt att vissa orter kunde bli
överbefolkade. En del orter som bränts av tidigare optimistiska satsningar på
bostäder rev en del av dessa för inte så länge sedan. Kommunledningar blev tagna
på sängen av den enorma flyktingströmmen och precis som med skolan ställdes
kommunerna inför det faktum att de skulle ta hand om ankommande. Ingen tänkte
så långt att invånarna på många orter skulle känna sig överkörda, men så
upplevde många det vilket gav SD luft under vingarna.
Redan
under förra året gick att läsa om att snedfördelningar av rikedomar börjat oroa
de rika som anlitade ekonomiska experter
eftersom de insett att kurvan pekade brant utför när det gällde konsumtionen av
varor som inte var nödvändiga för människorna. Det hade även blivit för många
och för täta uppgraderingar av de tekniska hjälpmedlen för att
"vanligt" folk skulle ha råd att hänga med.
Uppgraderingar
har varit ett sätt att hålla konsumtionen igång, när de locktonerna inte längre
fungerar börjar den nedåtgående spiralen. Men ingen hade räknat med i det närmaste
tvärstopp som virusutbrottet orsakade. De stora industrierna med korta lager
blev snabbt utan delar och det som skulle spara pengar visade den akilleshäl
det varnats för när det gäller kort lagerhållning.
Efter
att det här är över sitter både företag och regering med facit i hand som visar
hur bräcklig vår globala värld har varit. Nu kan verkligen uttrycket sila mygg
och svälja kameler användas för det här kommer att kosta både företag och
statskassorna enorma summor som knappt går att överblicka. Räknar man in även
det privatpersoner kommer att förlora handlar det om en katastrof utan like.
I
samband med hur vårt samhälle omformats finns i dag ett stort antal som
frilansar. Dels för att tidningar krymper sin personal men mycket därför att
vårt samhälle har förändrats. Vi har fått influensers, personliga tränare, de
som håller föredrag om dittan och dattan eller jobbar som konsulter. När vårt
samhälle mer eller mindre stängts ner, står de utan uppdrag och därmed en
inkomst. Alla dessa har helt enkelt tvingats anpassa sig till den
nyliberalistiska drömmen men nu blivit offer för det nonsenssamhälle som
skapats.
När de för vårt land så viktiga
exportföretagen började varsla personal var det på grund av brist på
komponenter. Av kostnadsskäl hålls lagren nere så mycket som möjligt, leveranser
sker när lagret når en viss punkt. Egentligen har det varit ett system som kan
liknas vid går det så går det. Eftersom de offentliga verksamheterna försökt
efterapa det privata näringslivet kan man nu se vad det betyder att inte ha ett
beredskapslager.
Det
här har inte styrts av våra politiskt aktiva utan av tjänstemän, inhyrda
konsulter men även lobbyister. Anledningen till det är att våra politiker
saknar den kompetens som krävs i en alltmer komplicerad värld som styrs av
krafter vi inte har en aning om vem eller vilka de är. När våra politiker
ställs mot väggen på grund av någonting oförutsett som inte ens tjänstemän
eller konsulter har svar på, uppstår inte bara beslutsångest utan också
handlingsförlamning.
De
senaste veckorna har allt handlat om saklig information där experter redogjort
för händelseförloppet. Men så har då politiker fått säga sitt och som vanligt
använt sig av retorik och rent skitsnack vilket gjort många förbannade. Det är
inte pratkvarnar vårt land behöver, det är handlingskraftiga kompetenta
personer som vet vad de gör och handlar därefter.
Vårt
politiskt skapade byråkratiska samhälle står nu inför någonting ingen räknat
med, det behövs en storstädning och den måste börjas uppifrån. Det kan aldrig
försvaras att byråkrater och administratörer kan ha kvar sina jobb när skaran
på golvet av kostnadsskäl skurits ner till ett minimum och nu behöver ökas på.
Behovet av nyanställningar av sjukvårdspersonal, lärare och poliser skall
därför bekostas med inbesparingar på byråkrater och administratörer.
I
den värld som målas upp där Artificiell Intelligens kommer att ta över en stor
del av de jobb som görs bakom skrivbord, kommer vår enorma byråkrati och
administration ändå att tvingas skäras ner inom bara några år. De politiska
makthavarna måste nu ligga steget före i den utveckling som kommer att ske,
istället för som tidigare tvingas till brandkårsutryckningar. Ser man till
antalet onödiga jobb inom de offentliga verksamheterna kommer inte svenska
folket att märka av någon skillnad.
Vad
som kommer efter är vi lyckligt omedvetna om men kravet från invånarna om ett
samhälle där någon har ansvar för det som sker är befogat. Vi kan inte ha
bypolitiker som styr den så viktiga sjukvården, det tror jag regeringen
upptäckt vid det här laget. Men det borde de gjort för länge sedan när personal
sagt upp sig på grund av urusla löner och lika urusla arbetsförhållanden.
Kommer
de som sliter inom vården och övriga viktiga verksamheter att få upprättelse,
eller kommer allt att återgå till det normala? En del politiker har säkert fått
kalla fötter, men de i maktställning har inte hamnat där därför att de är mest
kvalificerad utan slickat mest med rövar på de som bestämmer inom partierna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar